ANNONS

Anders Lindblom är chef på smittskyddsenheten vid Falu lasarett. “Handdesinfektion är inte hundraprocentigt tillförlitlig, tvål och varmt vatten är bättre”, säger han rörande saker man kan göra för att undvika vinterkräksjukan.
Foto: Sonny Jonasson

Magviruset ett av vinterns värsta våndor

FALUN. Kräksjukan är vinterns ständiga mara. Hiskeliga dygn på knä framför porslinsguden. För vissa innebär viruset även verklig fara.

Med vintern kommer vånda.
Vinterkräksjukan har en blivit en lika obligatorisk som fruktad vålnad som stryker i den kalla årstidens kulisser, redo att när som helst attackera med spyor, diarré och lågliv som konsekvens.

Bästa skyddet är alltjämt en god handhygien.
– Handdesinfektion är inte hundraprocentigt tillförlitlig, tvål och varmt vatten är bättre, förklarar smittskyddsenhetens chef Anders Lindblom.
– Det är även viktigt att någon som är sjuk exempelvis inte lagar mat till andra. Efter att viruset brutit ut är man smittsam i cirka två dygn och ibland lite längre, utvecklar han.

Viruset som åsyftas bär det medicinska namnet Calici, en så kallad familj av enkelsträngade RNA-virus. Caliciviruset innefattar noro- och sapovirus, varav båda dessa åsamkar magsjuka hos människor.
– Viruset i sig har på detaljnivå vissa genetiska skillnader, men i stort sett är det samma varianter varje år, förklarar Anders Lindblom.
– Här på sjukhuset är det oftast norovirus typ 2 vi ser, säger han.

Vinterkräksjukan hemsöker årligen hundratusentals svenskar.
– Bedömningen hittills är att det nationellt sett är ungefär lika många utsatta som tidigare år. Falu sjukhus har drabbats, men vi har ingen aktiv övervakning av sjukdomen just nu.
– Prognosen är att viruset når sin så kallade topp om cirka 1-2 veckor, sedan vänder kurvan över antal drabbade nedåt, meddelar Anders Lindblom.

Varför denna äckelframkallande farsot slår som hårdast just vintertid, är inte vetenskapligt fastslaget.
– Det finns ingen riktigt bra förklaring, men det är ju uppenbart att det är värst på vintern, säger Anders Lindblom.
– En tänkbar orsak som diskuterats är att man är mer inomhus och att spridningen därav blir större.

Förutom det uppenbara illamåendet, kräkningarna och diarré kan symtom som ont i magen, huvudvärk, muskelvärk och feber också vara en del av sjukdomsbilden.
– I år har vi vad vi vet inga dödsfall relaterade till vinterkräksjukan, berättar Anders Lindblom.
De som generellt sett kan drabbas svårast av magsjukan är äldre personer och små barn.
– Men sjukdomen är ju inte i sig dödlig. Är man svårt sjuk på annat sätt, exempelvis lider av svagt hjärta, kan det dock vara farligt, säger Anders Lindblom.

Publicerad i Annonsbladet (Falun) vecka 9 2018

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS