Foto: Privat
Förutom lokalbefolkning medverkade bland annat projektchef Angelica Widing, Weronica Andersson och Björn Grinder som är expert på biologi, djur och natur. Jonas Nilsson som är ingenjör och projektledare för andra projekt svarade för dagen på frågor inom de tekniska bitarna.
Vad tyckte deltagarna om planerna?
– Några av deltagarna var positiva och andra var oroliga för hur det skulle påverka dem eller att det kommer bli för mycket vindkraftverk i omgivningarna, säger Madeleine Weinholm och fortsätter:
– För oss är det viktigt att människor blir tagna på allvar och att de ska bli lyssnade på och få svar på de frågor de har. Vi hade också mer fakta på olika stationer i en utställning som fanns i lokalen.
En viktig fråga för många är hur det kommer upplevas i verkligheten med exempelvis säkerhet, ljus och ljud vilket togs upp på mötet.
– WPD hade även med en expert i området ljud och akustik, Paul Appelquist. Han svarade på olika frågor om ljud och om vilka krav som ställs inte bara inför utan även efter att vindkraftverken är uppförda, säger Madeleine Weinholm.
Vid en annan station fick deltagarna se hur vindkraftverken kan se ut i landskapet genom synlighetsanalyser samt fotomontage.
– Vi förklarade även hur hinderbelysningen fungerar. WPD hade gärna sett att den reglerteknik som gör att hinderbelysningen kan vara släckt så länge som det inte finns flyg i närheten kunde användas. Idag är det tyvärr inte möjligt då bland annat försvaret säger nej till detta.
Andra frågor man ville ha svar på?
– En fråga som väckte intresse var den så kallade bygdepengen om 0,5 procent av intäkterna på elen. Det går inte exakt att säga hur elpris och intäkter kommer bli men av erfarenhet av andra projekt så skulle den kunna ge bygden totalt omkring 1,6 miljoner kronor om året.
Madeleine Weinholm säger vidare att det är pengar som inte hamnar i den kommunala kassan utan hos lokala föreningar och organisationer.
– Hur detta skall organiseras vill vi gärna ha in synpunkter och önskemål om. Kanske finns det en eller flera befintliga föreningar eller så kanske det bildas en ny för att hantera bygdepengen.
WPD påpekar också att det inte bara är vindkraften som kommer att skapa jobb utan den skapar indirekt förutsättningar för industrin genom sin elproduktion.
En anledning till varför Stormossen är intressant är att det finns ett stort behov av fossilfri förnybar energiproduktion inom industrin i regionen. Detta för att de skall kunna behålla sin konkurrenskraft och utveckla exempelvis fossilfritt stål.
– Där är vindkraften en viktig energikälla för att vi snabbt skall kunna säkra industrins stora elbehov i framtiden, säger Madeleine Weinholm.
Hur kommer ni att gå vidare?
– WPD kommer att hålla samråd till och med den 30 april 2022 och efter det börja skriva på en tillståndsansökan. Vi kommer även göra kompletterande undersökningar och fotomontage, säger Madeleine Weinholm.
Vindkraftpark
Projektet Vindkraftspark Stormossen drivs av WPD Stormossen AB, ett svenskt projektbolag som ingår i wpd-koncernen. Planen är att uppföra en vindpark om maximalt 32 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 290 meter. Projektområdet sträcker sig över kommunerna Sandviken, Hofors och Avesta. Marken ägs av Sveaskog och ett antal privata markägare. Vindkraftsparken skulle kunna ge en årsproduktion på cirka 842 GWh vilket räcker för att försörja drygt 168 000 villor med hushållsel.
En av fördelarna med Stormossen är att det har bedrivits skogsbruk i området länge, närmare 75 procent av skogen är planterad skog som är yngre än 40 år. Det innebär bland annat att naturvärdena där inte är höga. WPD har också gjort vindmätningar som visar på bra vindhastigheter.
Källa: wpd.se
Elproduktion
I Sverige installerades 357 vindkraftverk under 2020, med 1,4 GW i installerad effekt. Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk. Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 16 procent till Sveriges elproduktion under 2020, vilket motsvarar 27,5 TWh.
Elproduktion från vindkraftverk kommer främst från elområde 2, vilket är Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Västerbottens län, samt delar av Dalarnas län.
Källa: Energimyndigheten
