Det är ett riktigt jubileumsår i Avesta detta år. Förutom att Avesta firar 100 år som stad så är det i år 80 år sedan de första visenterna började trampa markerna vid Stubbsveden utanför Avesta. Där hade en ny visentpark byggts upp. Djuren kom närmast från Ängelsfors och den park vid Långsjön där Axel Ax:son Johnson haft visenter sedan 1924. Anledning till flytten var att nå ett bättre avelsresultat.
1923 gjordes en visentinventering som visade att det fanns 54 djur kvar i Europa, den sista frilevande visenten sköts 1919. Bedömningen som gjordes var att av dessa 54 individer var det endast 12 som det gick att avla på för att rädda den europeiska visenten.
– Det är ett smalt genetiskt spår, säger Rikard Wiklund som arbetar som föreståndare för Avesta Visentpark.
Men arbetet lyckades och i dag finns det runt 7000 visenter i Europa. Avesta har haft en stor betydelse i arbetet med att få arten att överleva. Även om det genom åren inte gått helt radrätt med avelsarbetet.
Visentparken drevs först i Avesta Jernverks regi, från 2004 är det Avesta kommun som äger anläggningen. I dagsläget finns 23 visenter i parken. Rikard Wiklund säger att som parken ser ut idag så är det optimala antalet djur runt 20 stycken, men han medger att stundtals har det varit fler än så. Rekordåret, både vad gäller antal besökare och djur, är 2017. Under detta år föddes det nio kalvar mellan april till juli, som mest fanns det 35 visenter i parken. Något som berodde på att 18 visenter skulle flyttas till andra områden.
– Vi fraktade nio djur till Rumänien, två till Ryssland, fyra till Finland, ett till Gotland och två till Eriksberg i Blekinge.
Planen för de som flyttas till Rumänien är att på sikt släppas ut i naturen. Och från Rumänien har Avesta fått mycket beröm för sina visenter.
Även i Sverige kan det i en framtid bli möjligt att möta en visent i det fria. Under 2018 lade Rebecka Le Moine (MP) en motion i riksdagen om att ta fram en handlingsplan för att återinföra nationellt utrotade arter till Sverige. I sin motion pekar hon på Avestas betydelse och skriver att visenterna med sitt betade håller skogslandskapen öppna och med sitt gödslande och trampande, vilket ger mikromiljöer med öppen sand eller jord, är till gagn för en lång rad andra arter. En återintroduktion till Sverige skulle troligtvis göra stor ekologisk nytta, men har även en stor potential för naturturismen.
När Mikael Jansson, chef för kommunens tekniska service och ansvarig för parken, och Rikard Wiklund får kika framåt hur parken kan utvecklas säger de att ett steg vore att få till någon form av övernattning eller boende i parken. Mikael Jansson jämför med vargparken i Järvsö och där man från boendet har fri sikt in till vargarna. Förlängning av besöksrampen och på sikt även ha en safariväg genom parken är andra saker de vill få till. Men också att med en gång- och cykelväg knyta ihop parken med centrala Avesta ligger högt på önskelistan.
Antalet besökare per säsong är runt 9000 personer. Mikael Jansson säger att de med nuvarande utformning kan ta emot 14 000 besökare, vill man kunna ta emot fler måste parken expandera.
För att planerna ska kunna bli verklighet och för djurens skull behöver de få tillgång till mer mark. Bland annat skulle då visenterna kunna växla hagar så de slipper gå och beta i samma hage hela tiden. En fördel med det är att undvika att djuren blir sjuka av parasiter något som visenterna är känsliga mot.
Under sport- och påsklovet kommer parken att hållas öppen. Annars så drar säsongen i gång på allvar 19 maj.
