Gravstenar som med tiden blivit mindre fast förankrade utgör en säkerhetsrisk, framhåller kyrkogårdsförvaltningen.
Om stenen är tillräckligt lös kan den riskera välta och skada besökare och personal.
Därför utförs nu en välmenande granskning av skicket gällande mängder av gravstenar i Falun.
Karin Elofsson förklarar själva mekaniken i hur stenen hålls på plats i och under jord.
– Stenen är fäst med dubb till en sockel. Ofta är det just denna dubb som blivit dålig över tid och resulterar i att gravstenen sitter löst.
Med start innevarande vecka kommer man under hösten att svara för en omfattande kontroll av kyrkogårdar som ingår i Falu pastorat.
Kyrkogårdsförvaltningen exekverar insatsen, och Karin Elofsson upplyser om det trygghetsriktade förfarandets förlopp.
– Rent praktiskt går det till som så att man använder ett mätinstrument för att trycka mot stenen alternativt dra i den.
Hon tydliggör tänkbart påföljande scenario.
– För de gravstenar som är i behov av åtgärder, kontaktar vi gravrättsinnehavaren brevledes.
– Vi bifogar då också förslag på stenhuggerier som är verksamma i geografisk närhet. Dessa har kompetens att utföra nödvändiga åtgärder, då detta är något vi inom kyrkogårdsförvaltningen själva inte kan verkställa.
Hon betonar det av varsamhet och respekt präglade tillvägagångssätt som är obligatoriskt i hela detta arbete.
I väntan på att säkrande åthävor bokas och färdigställs upplyser Elofsson och förvaltningen att flera gravstenar kan komma att läggas ned.
– Ja, och det sker givetvis med största försiktighet. Det här omges ju av känslor och vördnad och vi har därför nära dialog med berörda gravrättsinnehavare, understryker Karin.
Kyrkogårdarna i Falu pastorat som omfattas av höstens stabiliserande försorg är:
▪ Skogskyrkogården
▪ Hästbergs kyrkogård
▪ Nya Hästbergs kyrkogård
▪ Norslunds kyrkogård
▪ Kämparvets kyrkogård
▪ Stora Kopparbergs kyrkogård
▪ Hosjö kyrkogård
▪ Hosjö kyrkogård
▪ Vika kyrkogård
▪ Aspeboda kyrkogård
▪ Grycksbo kyrkogård
Vidare poängterar man att begravningsplatser är viktiga platser för många människor. Och att omsorg rörande säkerheten för kyrkogårdsbesökare liksom kyrkogårdsarbetarnas arbetsmiljö är av yttersta vikt. De tekniska stadgarna i sammanhanget stipulerar att ansvar och skötsel av kyrkogården är ett delat åtagande mellan kyrkogårdsförvaltning och gravrättsinnehavare.
En gravsten utgör privat egendom, och därav är gravrättsinnehavaren ansvarig för att stenen i fråga är monterad på ett säkert sätt.
Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar å sin sida för bland annat gemensamma planteringar samt att begravningsplatsen är säker.
När nu kontroller pågår så följer dessa rådande nationella riktlinjer för stabilitet, vilket bland annat innebär att gravstenen ska klara ett tryck på 35 kilo.
Kan man som privatperson välja helt fritt gällande utformning och storlek på gravstenen? Eller finns riktlinjer och begränsningar?
– Vid en rundvandring på kyrkogården visar vi de anhöriga den tänkta gravplatsen och miljön kring denna. Olika områden på kyrkogårdarna präglas ofta av ett visst upplägg, med exempelvis liggande stenar eller stående varianter, förklarar kyrkogårdsföreståndaren.
Och vidareutvecklar:
– Gällande format och storlek på gravsten väljer anhöriga allt som oftast sten i enlighet med omgivningen vid gravplatsen. Det brukar således ge sig ganska naturligt, säger Karin Elofsson.
Kyrkogårdsförvaltningen i Falu pastorat upplyser också att ytterligare spörsmål i sammanhanget besvaras av just Karin Elofsson alternativt biträdande kyrkogårdsföreståndaren Stefan Carlsson.
