ANNONS

Clara Henriksson, från föreningen Frisk och Fri, föreläste om ätstörningar på församlingshemmet i Ludvika.
Foto: Veronica Rigtorp

Varningssignaler vid ätstörningar

LUDVIKA/SMEDJEBACKEN. Clara Henriksson från föreningen Frisk och Fri föreläste om ätstörningar. Något hon själv har erfarenhet av.

När Ludvika/Smedjebackens nätverk om psykisk ohälsa bjöd in till årets första frukostmöte var det Clara Henriksson från föreningen Frisk och Fri som berättade om ätstörningar på ett föredömligt sätt. Hon varvade hårda fakta med egna och andras erfarenheter i ämnet.
Föreläsningen “Uppdrag: Frisk” tog upp allt från insjuknande till att bli frisk, samt allt däremellan.
Clara Henriksson började med att förklara skillnaden mellan några ätstörningar.
Anorexia nervosa, AN, är förenklat förklarat som självsvält och bulimia nervosa, BN, är i korthet hetsätning. Dessa två är kanske de mest allmänt kända. Men det finns också andra specifika ätstörningar.
Varför drabbas en person av ätstörningar? Anledningarna kan vara många, oftast ett samspel mellan flera olika faktorer. Exempelvis kan det starta med att personen bantar eller att självbild, samhällets skönhetsideal, trauma, mobbning, familjesituation påverkar.
En varningssignal kan vara förändrat matbeteende, och i Claras fall var det bland annat att inte följa med till skolmatsalen.
Ett ökat intresse för matlagning, att svara “jag har redan ätit”, oro för att äta offentligt, förändrad vikt, överdrivet motionerande, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, isolering, upptagenhet av kroppsstorlek, vikt och utseende – samtliga är tänkbara orosmarkörer i sammanhanget.
Bemöt personen genom att våga fråga, var uppmärksam på tidiga signaler, konfrontera problemen, visa att man bryr sig, kräv inte förändrat ätbeteende eller viktuppgång/nedgång. Fråga om personen vill ha hjälp och hjälp i så fall personen vidare till professionell behandling.
Clara tog också upp hur man kan prata med en individ man misstänker inte mår bra.
– Prata alltid i jag-budskap, exempelvis “jag ser att du inte mår bra”. Lyssna aktivt på svaren, tänk på kroppsspråket och “spegla” vad du ser.
Tillfrisknandet ser olika ut och tar olika lång tid.
Behandlingen är mest effektiv om sjukdomen upptäcks tidigt och vårdbehovet är olika. Det finns till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, allmän psykiatriska kliniker, specialistkliniker, skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Som komplement finns Frisk och Fri som en stödverksamhet till övriga instanser, med bland annat stödchat, stödtelefon och öppna träffar.
Clara Henriksson sammanfattar föreläsningen med fyra punkter:
*Det kan vara svårt att upptäcka en ätstörning, uppmärksamma tidiga signaler.
*Ju tidigare upptäckt desto effektivare behandling och tillfrisknande.
*Berätta för personen vad du ser, utan att kommentera vikt och utseende.
*Var en god förebild.

Ätstörningar
200 000 personer i Sverige har någon form av ätstörning, men det tros finnas ett stort mörkertal. Ätstörningen drabbar oftare kvinnor än män. 1-2 procent av landets tonårsflickor och unga kvinnor är drabbade av anorexia, AN, eller bulimi, BN.
3-5 gånger så många är drabbade av ospecifierade ätstörningar. 1-10 vuxna personer med ätstörningar är män.
1 av 4 barn och ungdomar med ätstörningar är pojkar.
Faktaruta:
Några citat från personer med ätstörningar:
“Om jag inte får träna varje dag får jag panikångest.”
“Maten är det enda jag har kontroll över.”
“Tankar på mat och kropp upptar oerhört mycket av min vakna tid.”
“Jag äter för att trösta och döva alla jobbiga känslor – sedan kräks jag.”

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS