Nyligen höll 21-årige Marcus Larsson från Leksand ett föredrag vid Hedemora Näringslivs företagsfrukost. Han berättade om sitt uppdrag från Region Dalarna, där han reser runt i länet och föreläser för gymnasieungdomar om att det finns ett typ av företagande, som skiljer sig från den rent vinstdrivande aspekten som drivkraft.
Han drev själv som gymnasieelev ett UF-företag kring psykisk ohälsa. Redan då, när han fick tävla nationellt med sitt UF-företag, märkte han att han var långt ifrån ensam om att ägna sig åt det som kallas för “värderingsstyrt företagande”.
– När jag kom till SM i Ung Företagsamhet så var det var sex-sju till som höll på med liknade saker som jag. Värderingsstyrt företagande är ett område som har växt mycket de senaste två-tre åren, säger Marcus Larsson.
Vad är egentligen värderingsstyrt företagande?
– Man kan säga att när företaget inte är ändamålet utan ändamålet är att skapa samhällsnytta. Och verktyget är företaget.
Marcus bryter ner det i tre delar för att utveckla sitt resonemang.
– Samhällsentreprenör, socialt företag och social innovation. För mig är samhällsentreprenören den som gör något för att skapa samhällsnytta. Det sociala företaget är som vilket företag som helst. Livskraftigt och finns till för att skapa samhällsnytta. Social innovation är skapandet av processer, idéer och produkter, som i sin tur skapar nytta för samhälle och individ.
Hur märks det att det här är en trend bland unga?
– Jag har träffat tusentals ungdomar och även när jag har gett rådgivning har jag märkt att det drar åt det här hållet.
Varför tror du att det är så?
– Jag tror att man värdesätter sina egna värderingar och det man jobbar med på ananat sätt än tidigare. Jobbet tillhör ens identitet. Man vill identifiera sig med det man gör och det man har skapat.
På Martin Koch-gymnasiet ser läraren Henrik Åberg vart vindarna går när hans elever driver UF-företag. Han bekräftar bilden som Marcus Larsson målar upp.
– Det finns vissa trender kring affärsidéer. Miljötrenden har varat ganska länge. En annan är att förbättra säkerhet i samhället. Med larm till exempel. Det tredje som verkligen kommit starkt senaste året är socialt företagande, när man i sin produkt lägger till någonting som förbättrar samhällsnyttan, säger Henrik Åberg och räknar upp några exempel från alla tre kategorier.
– Några säljer träningströjor från helt återvunnen plast. Några andra har mössor där hela mössan är en reflex. Sen har vi killarna med den ergonomiska hinken. Det finns också de som jobbar med att motverka hat på nätet, till exempel med ett designat datafodral med en text om att man ska ta hand om varandra.
Enligt Henrik Åberg är det här ingen slump. Det har delvis med de kategorier som har tillkommit när UF-företagen tävlar.
– Det blir mer och mer kriterier. Till exempel socialt entreprenörskap och hållbarhet. Det fanns inte tidigare. Man jobbar alltmer åt det hållet och det märks att även eleverna känner att det är viktigt.
