ANNONS

Värdefulla levnadsberättelser att minnas och glädjas åt

Alla äldre får av kommunen boken ”Min berättelse” som de kan fylla med sina egna levnadsberättelser. En personlig bok om just dig själv, framtagen av Lena Eriksson.

Lena Eriksson har jobbat med en levnadsberättelse som hon kallar ”Min berättelse”.
Ursprungstanken var att den skulle användas i särskilda boenden och till hemtjänsttagare.
Men efter att Lena, anhörigsamordnare och verksamhetsutvecklare inom omsorgsförvaltningen, gästat ett arbetsutskottsmöte i omsorgsnämnden för att presentera den, bestämdes det att alla äldre i Smedjebackens kommun ska få en levnadsberättelse.

Alla LSS- och särskilda boenden har fått boken utskickad till sig.
Alla 80-åringar som har uppsökande verksamhet kommer att få den med kommuninformationen.
”Varje människas levnadsberättelse, oavsett om den är lång eller kort, utgör en viktig del av vår identitet”, skriver Lena i bokens förord.
Minnen blir med åren mer betydelsefulla. Om dessa nedtecknas kan anhöriga ta del av dem.
Skulle personen drabbas av minnessjukdom och inte kunna berätta om sig själv, kan det vara värdefullt för andra omkring personen att via levnadsberättelsen minnas och glädjas tillsammans.
Här kan berättelsen vara ett viktigt arbetsverktyg för personal som jobbar runt en person med minnessjukdom.
Detta då gamla minnen kan få individen att liksom glittra till när de kommer på tal.
Som anhörigsamordnare träffar Lena Eriksson bland annat anhöriga till personer med minnessjukdomar, och vet vilken tillgång en livsberättelse kan utgöra.

Boken ger hjälp genom rubriker att fylla i med den egna berättelsen, för att lättare få med olika delar i livet.
Som födelseort, barndomshem, föräldrars namn, skola, barndomskamrater och ungdomsintressen.
Vuxenlivet med barn, barnbarn och vänner. Yrkesliv och hobbyer, och därtill plats för fotografier.
Boken går att hämta hos Lena Eriksson på Träffpunkt Gränden, beläget vid baksidan av Apoteket.
Här huserar Lena Eriksson i rollen som anhörigsamordnare och demensvårdsutvecklare, tillsammans med kommunens hälsofrämjare Solveig Bodare.
Här finns också Väntjänsten, som till följd av pandemin dock tills vidare bedrivs hemifrån.
– Förra våren var det meningen att jag och min kollega Solveig skulle ha invigning av vår nya lokal Träffpunkt Gränden.
– Tyvärr kom pandemin, så vi har fått senarelägga invigningen. Förhoppningsvis till sommaren, säger Lena.

Hon visar runt i de fina lokalerna. Först i det lugna, gröna rummet som kan användas för samtal, men också för exempelvis taktilmassage. Något som man tänkt erbjuda till anhörigvårdare. Den härligt grönlummiga fototapeten får besökare att känna sommarvärme.
Rummet kan också bokas av andra inom omsorgen. Lena och Solveig tycker att det bara är bra att rummet nyttjas.
I ett annat rum finns plats för en mindre mötessamling eller fika.
– Vi har en hel del visioner. Bland annat hade det varit kul om vi hade fått någon fin graffiti i naturmotiv på den gråtråkiga betongmuren utanför fönstret, så kunde vi ha ett litet fikabord här utanför till sommaren, säger Solveig Bodare.

Lena och Solveig är måna om att välkomna besökare till Träffpunkt Gränden för att kunna fånga upp frågor från dem. Frågor som kanske annars förblir obesvarade.
Anhörigstödets aktiviteter är satta på paus under pandemin.
– De anhöriggrupper jag har nu har jag kontinuerliga samtal med via telefon, dator eller brev, förklarar Lena Eriksson.
Ett trevligt inslag var när hon bad alla skolbarn i låg- och mellanstadiet att rita teckningar i form av sommarhälsningar som sedan omsorgspersonalen delade ut till boende på särskilda boenden och till dem som hade hemtjänst.
Något som visade sig vara mycket uppskattat, liksom barnens julhälsningar.

Just nu jobbar Lena Eriksson med webbinspelningar av föreläsningar tillsammans med och för Nätverket för psykisk hälsa i Västerbergslagen.
Ett samarbete mellan Finsam, Smedjebackens kommun, Ludvika kommun och Studieförbundet Vuxenskolan.
– Vi spelar in en föreläsning åt gången.
Vårens första handlade om sorg och suicid och hette ”Man blir människa igen – tankar och sång om sorg och hopp”, med prästen och psykoterapeuten Göran Larsson och hans dotter tillika sångerskan Cecilia Kyllinge.
Det fina i kråksången är att dessa föreläsningar bidragit till ökat deltagarantal i webbsändningarna, som de började startade upp redan i höstas.

Meningen är att dessa likt ordinarie fysiska föreläsningar ska vara fyra på våren och fyra på hösten.
– Dessa föreläsningar vänder sig till alla, förtydligar Lena Eriksson.
Från och med december 2020 är Lena och Solveig anhörigsamordnare också för Ludvika kommun.
På grund av pågående pandemi genomförs inga fysiska möten, utan endast telefonsamtal, upplyser Lena och Solveig nickar instämmande.

Duon har många visioner och mycket på gång. Förhoppningen är att snart komma i gång med fler fysiska träffar när folk vaccinerats.
De båda trivs med sitt samarbete, då jobben de har till stor del går i varandra.
Stödlinjen, som öppnades på grund av pandemin, har inte haft någon större belastning.
Dock ökad aktivitet i fråga om anhörigstödet, då avlastning, dagverksamhet och anhörigträffar ställts in periodvis.
– Det är viktigt att anhöriga får stöd i tid när närstående blir sjuka.

Träffpunkt Grändens fina fikarum/lilla mötesrummet. Foto: Veronica Rigtorp.
Lena Eriksson, anhörigsamordnare och demensvårdsutvecklare visar nyinredda gröna rofyllda rummet, tillsammans med kommunens hälsofrämjare Solveig Bodare. Foto: Veronica Rigtorp.
Här huserar Lena Eriksson i rollen som anhörigsamordnare och demensvårdsutvecklare, tillsammans med kommunens hälsofrämjare Solveig Bodare i nyrenoverade lokaler. Foto: Veronica Rigtorp.
Det lugna gröna rummet med fototapeten, kan användas till bland annat samtal och taktilmassage. Foto: Veronica Rigtorp.
Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS