ANNONS

David Iggman och Malin Schoeneck är lokala forskarduon bakom en studie som sätter livsmedel och dess kolesterolegenskaper i fokus.
Foto: Region Dalarna

Vardagsmaten – en hjärtlig kompis i kolesterolkampen

FALUN. I matchen mot kolesterolet hittas vitala vapen i skafferiet. Forskare vid vårdcentralen i Svärdsjö lyfter nu smarta ingredienser i vardagsmaten. – Vår förhoppning är att studien kan bli en hjälp för expertgrupper som skriver behandlingsriktlinjer, till exempel för högt kolesterol och för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, berättar distriktsläkaren David Iggman.

Forskare vid Vårdcentral Svärdsjö har begått en systematisk översikt över vilka livsmedel som påverkar LDL-kolesterolet i blodet.
Detta kolesterol framhålls vara en känd riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl.
Malin Schoeneck är AT-läkare i Falun och David Iggman är distriktsläkare vid Vårdcentral Svärdsjö samt disputerad forskare vid CKF-primärvård.
Duon har i två års tid (2018-2020) skärskådat livsmedel i syfte att klargöra vilka som påverkar det så kallade LDL-kolesterolet.

LDL är ett av de lipoproteiner som transporterar kolesterol och andra fetter i blodet.
Nivåerna av LDL-kolesterol speglar risken för åderförkalkning i bland annat hjärtats kranskärl.
I sammanhanget sägs patienter på vårdcentral ofta ha frågor om just vilken mat som kan sänka och således förbättra dessa kolesterolvärden.
Den ingående studie Malin och David nu genomfört åskådliggör ett kunskapsmarinerat knippe av såväl fränder som fiender i skafferi och kylskåp.
Bland de livsmedel som kan höja och ha negativ effekt för LDL-kolesterolet hittas ofiltrerat kaffe, exempelvis kokkaffe.
Med något lägre tillförlitlighet uppges också socker ha en viss LDL-kolesterolhöjande effekt.

Desto mer upplyftande egenskaper tillskrivs tomater, soja, nötter som exempelvis mandlar samt hela linfrön.
Dessa kan således bidra till sänkt kolesterolnivå.
– Vår förhoppning är att de kan bli en hjälp för de expertgrupper som skriver behandlingsriktlinjer, till exempel för högt kolesterol och för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, berättar David Iggman.
Faluforskarna kan via studien också bekräfta etablerad kunskap i ämnet. Detta gällande kolesterolsänkande effekter hos livsmedel med högt innehåll av gelbildande fibrer.
Här märks tuggmotstånd tillhörande havre, korn och psylliumfrön samt livsmedel med tillsatta växtsteroler.
Vidare visas att omättade fettsyror som flytande oljor trumfar hårda fetter.

Med något lägre tillförlitlighet konstateras också andra sorters fibrer, fullkorn, baljväxter, avokado, gurkmeja och grönt te kunna sänka kolesterolet.
Den kulörta gurkmejan beskrivs av Malin Schoeneck som ett något oväntat inslag i det hela.
– Vi hade inte förväntas oss att gurkmeja skulle ha en LDL-kolesterolsänkande effekt.
– Just de resultaten hade inte heller högsta graden av tillförlitlighet och skulle behöva studeras vidare innan man kan dra helt säkra slutsatser, nyanserar hon i Region Dalarnas redogörelse för en välriktad hälsostudie med Svärdsjö som geografisk avsändare.
I sitt arbete har David och Malin sammanfogat kunskapsmaterial från redan publicerade studier i en omfattande omfamning av tidigare behandlingsriktlinjer, systematiska översikter och enskilda studier.
David Iggman:
– Resultaten har också redan kommit till användning för en randomiserad studie på frivilliga patienter vid Svärdsjö vårdcentral som genomfördes 2018 till 2019.
– I den studien tog man blodprov på patienter före och efter att de fått skriftliga kostråd, men de resultaten är inte publicerade ännu. Den studien kan förhoppningsvis ge en fingervisning också om vilka kostråd som fungerar i praktiken för vår lokalbefolkning, anför David Iggman.

Presentation av Iggmans och Schoenecks studie var ursprungligen tänkt att ske förra sommaren, och då på spansk mark vid en vetenskaplig kongress.
Denna ställdes emellertid in till följd av coronapandemin, och nu tillhandahåller man alltså i stället det kost- och hälsofrämjande stoffet på bred läsbasis.
Studiens fullständiga titel är ”The effects of foods on LDL cholesterol levels: A systematic review of the accumulated evidence from systematic reviews and meta-analyses of randomized controlled trials”.
I januari publicerades den i vetenskapliga tidskriften Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS