ANNONS

Barbro lekte som barn på Brännvinsmuren i Garpenberg, men att den skulle vara byggd av brännvinstörstande rallare tror hon inte på.
Foto: Bo Joffer

Var det rallare eller torpare som byggde Brännvinsmuren?

GARPENBERG. Var det rallare eller torpare och småbönder som byggde Brännvinsmuren nära Garpenbergs gruva och gruvarbetarnas husvagnscamping.

På Hedemora kommuns informationer om olika sevärdheter kan man läsa om den sevärda muren och en sällsam brännvinshistoria:
140 m lång, 3,5 m bred och 1,5 m hög stenmur belägen i Kaspersbo, Garpenberg.
Sägnen berättar att det var rallare som inte kunde betala sitt brännvin på nota hos gästgiveriet i Finnhyttan och därför av krögaren beordrades att plocka ihop stenhögarna till en mur. Brännvinsmuren tros vara uppförd efter år 1821. Muren är mycket sevärd.”
1821, det kan kanske stämma.
Rallare, nej det kan man nog bestämt avföra även om det gått en järnväg till Garpenberg.
Järnvägens äldsta del, Garpenberg-Fors, fick sitt tillstånd 29 april 1904 och öppnades för persontrafik i augusti 1905, sträckan Garpenberg-Grufgården, fick sitt tillstånd 10 augusti 1907, och öppnades i oktober 1908 kan man läsa sig till i Nordisk familjebok.
Skulle denna rallarsägen vara sann så skulle berättelsen och supandet säkert ha varit väl dokumenterad av den svenska nykterhetsrörelsen som hade 100 000 medlemmar redan på 1840-talet.
Barbro Jansson, som bor i Garpenberg och som i hela sitt liv intresserat sig för gruvor och bygdehistorier och nyligen i Annonsbladet berättade om Dalarnas största och äldsta jätteaskträd lekte på Brännvinsmuren som barn.
– Farfar, Otto Karlsson som var född 1889 sa att Brännvinsmuren var byggd av torpare och småbönder och att fick betala sin brännvinsskuld till Berglund som ägde Gästgiveriet med att bygga den. Berglund var den ende i Garpenberg som hade tillstånd att sälja brännvin i Garpenberg. Han trodde att de ramper som finns efter muren användes när den som hade häst och kärra kunde köra upp på muren och tippa sten, annars var det handkraft som gällde, berättar Barbro Jansson
Hon och maken Roger hoppas nu att markägaren, som idag är Boliden, ska skylta upp och rensa fram Brännvinsmuren och jätteasken i den övergivna byn Rönningen som ligger på andra sidan den avverkning som Boliden gjort.
– Där man avverkat finns 32 gamla grunder till olika byggnader i Rönningen. Att Boliden är intresserade av att skydda och bevara vet vi. Den vattenfyllda brunn vi hittade när vi var ute med Annonsbladets reporter har man täckt över. Längre upp i skogen finns en ännu längre stenmur i, men inte lika imponerande bred som Brännvinsmuren, säger Roger Jansson som gissar att murarna byggdes för att få fram odlingsbar mark.
– Det finns massor med sten här i sluttningarna, berättar Roger som inte förklaring till varför Brännvinsmuren är så imponerande.

Publicerad i Annonsbladet Dalarna, Hedemora/Säter v47

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS