Den 2 september var första gången som våfflorna serverades denna höst. Ett 30-tal personer kom till våffelkaféet vid premiären och lika många vid Annonsbladets besök veckan efter.
– Det här är ju drömmen med att flytta hem, att vara med och skapa en mötesplats, säger prästen Susanne Brännhammar som är född och uppvuxen i Stora Skedvi och som för ett år sedan flyttade hem igen efter 20 år på annan ort.
– Jag har flyttat hem till föräldragården Forshaga. Säger jag Forshaga Susanne så vet många vem jag är, och jag känner igen många sen uppväxten här. Det är härligt att träffa både gamla och nya vänner, säger hon.
Anita Nyström var en av de som gräddade våfflor den 9 september.
Säterbygdens församling har hållit liknande arrangemang tidigare.
– Det var före min tid, men lagom till att det började komma mycket folk så kom coronapandemin, så då fick det sättas på paus. Nu försöker vi på nytt.
Varför just våfflor?
– Det är ju något som passar alla. Och det går att göra dem både veganska och glutenfria. Jag känner inte till någon människa som inte tycker om våfflor, säger Susanne Brännhammar.
Torsdagar klockan 16.00-18.00 pågår våffelkaféet. Tanken är att köra året om, med uppehåll kring jul och under semestern.
– Besökarna får gärna ta med sig instrument och spela lite, om de vill. Men huvudsaken är att folk hittar hit, att de vill komma och träffa folk över en kopp kaffe och en våffla, säger Susanne Brännhammar.
Efter kaféet hålls en mässa, vid klockan 18.
– Dessutom repeterar kyrkokören på torsdagar. Det här blir “Skedvidagen” inom församlingen med både våfflor, körövning och mässa på torsdagar. I Gustafs är det mässa och körövning på onsdagar. Det är viktigt att vi inte har arrangemang som krockar inom församlingen, säger Susanne Brännhammar.
Artikeln publicerades i Annonsbladet Dalarna (Hedemora/Säter) nr 38, 2021.
