– Det är många nya. Vi är lite i ett generationsskifte, som vi varit i en tid. Generationsskiftet ger också möjlighet att se över organisationen, förklarar kyrkoherde Per Henriksson Lerström.
Kyrkans roll för 30-40 år sedan var ganska klar. Idag är det andra tider och samhället förändras.
– Vi måste ha en idé om vilka vi ska vara idag, i detta. Samhällets förändringar gör att vi kanske ska jobba på nya och annorlunda sätt och genom det se vilka kompetenser vi behöver till detta.
Stora Tuna och Torsångspastorat har en stor organisation och kan ha vissa grupper som jobba mer riktat.
Kyrkan har också ett stort rekryteringsbehov, då en stor del av de anställda som är födda före 1960 inom en snar framtid är på gång att gå i pension.
Till detta är det också prästbrist, vilket hela Sverige känner av, men än mer i inlandet och norr över.
Mitt i detta har kyrkan lyckats rekrytera nyanställda prästen Marie Blommé, socionomen Klemens Mattson och diakon Anki Sylwan.
Marie Blommé nyanställd präst
Min pappa arbetade på Kvarnsvedens pappersbruk så jag har viss anknytning till Borlänge. Jag har arbetat som präst i Skinnskatteberg och Säter. Nu ska det bli spännande att utforska staden och lära känna Borlängeborna. De ska vara trevliga har jag hört.
Stora Tuna och Torsångs pastorat är stort med många kyrkor och kapell och här ska jag vara arbetsledare för barn- och ungdomsverksamheten. Behov av mötesplatser för barn och unga är stort och värdefullt och att barn- och ungdomspedagoger finns ute i samhället på olika sätt.
I mötet med barn och unga blir man ofta ifrågasatt, vilket är positivt och utmanande. Det får till följd att jag i hög grad får motivera mig själv i relation till andra och i relation till prästuppdraget.
Om två år så har…
Arbetslagets fokusgrupp förmedlat en positiv bild av dopet och att tillhöra Svenska kyrkan.
”- Du är präst?! Dig går det ju att prata med” sa någon i ett samtal då jag inte hade prästkragen på mej…
Det är lite av generationsskifte i pastoratet. Det känns bra med referens till erfarenheter samtidigt som det går att bidra till utveckling.
Tre om Marie:
Har fyra hundar! – De är olika raser och har mycket humor
Gillar motorcyklar och amerikanare. – Jag har kört hoj och vet var det finns en avställd Ford Mustang…
Är nyfiken på människor och miljöer.
Namn: Marie Blommé.
Titel: Arbetsledande präst.
Arbetsområde/plats: Marie är arbetsledare för barn/familj, konfirmander/ungdomar med arbetsrum i Hagakyrkan, men kommer att finnas i hela församlingen/pastoratet. utöver dessa arbetsuppgifter har Marie förrättningar, gudstjänster, samtal och mycket mer.
Familj: En dotter på 21 som flyttat hemifrån samt fyra hundar.
Fritidsintressen: Hundar, skogen, träning, läsa, skriva och allt om bilar.
Vill förändra: Förändra/förbättra: Jag måste jobba in mig i arbetet/arbetslaget innan jag kan tänka förändring.
Anki Sylwan, nyanställd diakon
Jag är ju född i Borlänge, på Bullermyren men det var ett tag sen. Gustafs och Falun är också ”hemma”.
Borlänge är en arbetarstad. Det finns stora behov och en social medvetenhet. Man har jobbat med integration och kulturmöten under många år inom industrin – man har hittat vägar att utvecklas och leva tillsammans.
Jag vill möta människor, vara ute bland folket. Skapa mötesplatser där det finns tid för själen.
En aktuell fråga är ju vad händer efter Corona? Jag tänker att det finns stort behov av sorgegrupper och mötesplatser. Samtalsakuten är ju väl beprövad och etablerad där jag hoppas få vara en del.
Diakonalt centrum är tankemässigt på gång. Jag vill som med så mycket annat att det ska hända fort.
Jag är utbildad sjuksköterska, och har arbetat som akutsköterska i många år. Arbetet på akutmottagningen innebar mycket arbete på helger och kvällar. I en tid i livet, när barnen var små och behöver tid, läste jag till diakon på halvfart.
Jag valde att få mer tid med barnen och att vidareutbilda mig. Det är min erfarenhet att det är värdefullt att ge tid för möten, att bearbeta och reflektera. Det kanske gör att man är lite mer rädd om livet. Behovet av att ge mer tid till människor är stort.
Någonstans är jag ju en borlängebo i botten som:
Älskar kaffe.
Älskar ljudböcker.
Är ”åldersvis”.
Namn: Anki Sylwan.
Titel: Diakon.
Arbetsområde/plats: Jakobsgården där hon vill hjälper till att bygga diakoni med fokusgrupper för en levande Jakobsgård. Starta självhjälpsgrupper utifrån tolv-stegsmodellen samt utveckla diakonin ytterligare.
Familj: Make, två vuxna barn.
Fritidsintressen: Yoga. Bor på en gård ute på landet där det finns pyssel att göra. Skogsmänniska, promenerar och plockar svamp.
Vill förändra: Vill vara med och bygga diakoni i centrum, ökat samarbete mellan alla medarbetare vid behov. Uppdaterad samhällsanalys och volontärarbete.
Klemens Matsson, nyanställd socionom på Samtalsakuten
Jag är uppvuxen och har levt i Borlänge, men har bott och bor i Falun sedan två år. En känsla av att ha två hem, jag menar Borlänge är ju hemma, men Falun är också hemma. Jag “kan sta´n”, det kan vara en tillgång. Samtidigt förändras och utvecklas både jag och Borlänge…
Det är nytt för mig att arbeta inom kyrkan. Jag har en nyfikenhet på kyrkan – det är något i väggarna och atmosfären. Det känns spännande.
Jag såg att Svenska kyrkan i Borlänge sökte en socionom. Jag är ju socionom och såg att den inriktning som Samtalsakuten har är bra. Stödsamtal i det som kallas ”friska livskriser”. Det är samtal, utan journaler, och livskriser drabbas alla vi människor av mer eller mindre. Då känns det bra att finnas där, att kunna bidra med kompetens, att vara ett stöd.
Jag kommer även att vara med i diakonteamet där jag kan bidra med min ingång, mitt perspektiv.
Tre snabba om Klemens:
Är musiker – rappare närmare bestämt.
Äger ingen smartphone.
Föredrar snabbkaffe.
Namn: Klemens Matsson.
Titel: Socionom.
Arbetsområde/plats: Huvudsakligen Samtalsakuten, men också jobba med självhjälpsgruppen tillsammans med Anki.
Familj: Särbo men inga barn.
Fritidsintressen: Bland annat musik, teater och personlig utveckling.
Vill förändra: Lite tidigt för mig att säga vad jag vill förändra, men jag tror på att förändra det stora genom det lilla.
