ANNONS

Falun har med sina mått mätt utvecklat vad som kan liknas vid storstadstrafik. När folk ska hem från jobbet är centrums vägvener hårt ansatta. Här i riktning nedför Gruvgatan.
Foto: Sonny Jonasson

Trängsel förstoppar Faluns fordonsflöde

FALUN Falun bromsas av rusningstrafik. Köbildning i flera väderstreck. Korsnäsvägen är tungt punktmarkerad. Kommunen förbereder åtgärder i flera olika steg.

Falun växer. I takt med att länets residensstad lockar fler, ökar antalet bilar. Vägarna, bland annat Hanröleden, som länkar Gruvrondellen till Jungfrurondellen och är en del av E16/riksväg 50, Nybrogatan och Gruvgatan är inte sällan hårt trafikerade.

Som allra tydligast är, och har de senaste åren varit, friktionen som uppstår kring rusningstid vid Korsnäsvägen med nära omnejd. Trafiken stockar sig på storstadsliknande manér när människor vid arbetsdagens slut ska åka hem.
– Att det nu, främst när folk ska hem från jobbet, tjocknar ihop beror främst på att sträckan kanske inte riktigt är dimensionerad för att klara av ett så pass högt tryck, förklarar Nicklas Karlsson, avdelningschef på Falu kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning.

När södra centrum fick ett ansiktslyft och nya resecentrum skapades, anlades också ett nytt där till hörande trafikupplägg. Denna zon har sedermera också varit föremål för utvärdering.
– Syftet med ombyggnationen var att knyta ihop stadskärnan med resecentrum, berättar Nicklas Karlsson.

När Falu kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning sammanträdde i oktober 2017 dryftades ett tilläggsförslag lagt av representanter för Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Detta syftade till att återställa Korsnäsvägens tvåfiliga egenskaper i vardera färdriktningen.
Förslaget avslogs i kommunstyrelsen.

Nämnda Korsnäsvägen har i såväl folkmun som folkvagn blivit känd som en flaskhals vid ett av Falu centrums asfalterade inlopp.
Från kommunens håll har man tittat närmare på vad som i ett inledningsskede skulle kunna minska trycket längs Korsnäsvägens långa, ansträngda ledband.
– Trafiksituationen har utvärderats efter projektet vid resecentrum och vi har från politiken fått i uppdrag att utföra vissa åtgärder, vidareutvecklar Nicklas Karlsson.
– Dessa åtgärder ska rymmas inom befintlig budget, och det handlar rent praktiskt om enklare ingrepp i två olika steg, och planen är att dessa ska genomföras under 2019.

Fokus ligger på att tydliggöra och förenkla, för att främja ett rimligt flöde.
– Framför allt exempelvis skyltning, målning och dylika insatser för att underlätta för trafikanter att välja rätt körfil, säger Nicklas Karlsson.
Effekten av dessa operationer ska sedan skärskådas av ansvariga parter, för att sedan utmynna i samsyn huruvida aktioner i steg tre respektive fyra behöver realiseras.
– Ja, utfallet av de första stegen får visa om vi ska gå vidare med fler och större konkreta åtgärder.
– Då kan det i så fall bli aktuellt med vissa ombyggnationer. Inte för att lägga till några filer på bredden, men kanske tillföra några svängfiler för att ge fler möjligheter, resonerar Nicklas Karlsson.

Är Falun, sett till sin rent fysiska form, en svår stad att planera trafik i?
– Falun är ju en gammal stad, och visst märker vi på förvaltningen att det är trångt om utrymme i de centrala delarna av Falun.
– De tänkte liksom inte på samma sätt när de planerade och ritade stadskärna för exempelvis hundra år sedan, konstaterar Nicklas Karlsson.

En växande stad, en önskan att minska den centrala biltrafiken, miljöbelastning, pendling för dem boende på landsbygden och vilja till bra tillströmning och tempo för handeln i city  – de många faktorerna i Faluns trafikläge skapar en lurig ekvation.

Anna-Lena Söderlind, trafikplanerare vid Falu kommun, instämmer med Nicklas Karlsson.
– Ja, det är en gammal och snäv stad, och det är absolut en svår ekvation att få till ett system som passar alla typer av transporter.
– Svårt, och man kan behöva kompromissa, men inte omöjligt, framhåller hon.

Publicerad i Annonsbladet (Falun) vecka 44 2018.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS