ANNONS

Foto: Dreamstime

Tjejloppen viktiga för självförtroendet

MOTION. Nya boken “I tjejers spår – för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande” lyfter hur betydelsefulla tjejlopp är för kvinnor.

Det kan tyckas lite väl könsindelat och något som kanske känns ojämställt, men Karin S. Lindelöfs och Annie Woubes forskning kring tjejlopp visar att det är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste.
– Många deltagare känner en stor ambivalens inför begreppet tjej i det här sammanhanget.

Det finns en uppsättning föreställningar och fördomar om kön och kvinnlighet som arrangörerna ramar in loppen med, som alla inte håller med om. Men deltagarna själva fokuserar på den fysiska prestationen och upplever detta som stärkande och att det ger självförtroende. Det som är återkommande bland deltagarna i studien är att idrottandet i enkönade sammanhang är befriande, säger Annie Woube, etnolog och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

De första tjejloppen kom på 1980-talet och växte fram med utgångspunkt i kvinnors faktiska livsvillkor och ansvarsområden. Bristande jämställdhet, som att kvinnor fått ta och fortfarande tar ett större ansvar för hemmet, har gjort att tillgången till fritid har varit ojämlik för kvinnor och män. Det har också funnits en manlig idrottsnorm som signalerade att motionslopp inte var något för kvinnor.
– Deltagarna fokuserar på och blir stärkta av den fysiska prestationen. De uppskattar tjejloppen eftersom de upplever en jämnare konkurrens och gillar att det är en kvinna som är först i mål. De känner sig inte uttittade i samma utsträckning som i blandade lopp utan det är känslan av att kroppen fungerar som betyder något. Att det är en stor mängd, väldigt många kvinnor som deltar, gör att betydelsen av kön försvinner, säger Karin S. Lindelöf, etnolog och universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Många av deltagarna i de här tävlingarna ser också resor till tjejloppen som ett andningshål i vardagen – en sorts modern husmorssemester. Tjejloppen har dessutom ändrat på träningsvärlden och skapat nya sätt att idrotta på. Om det innan var prestation och tävling som var i fokus för både manliga och kvinnliga motionärer, finns nu en stor grupp vars träning är måttfull, tillåtande och funktionell.
–Tjejloppen kom med ett annat perspektiv, där stoltheten över prestationen, att genomföra loppen och att kunna använda kroppen på ett funktionellt sätt är viktigare än blodsmak i munnen. Det som började med till exempel Vårruset och Tjejmilen med fokus på att det ska vara lättare och kul att motionera, har följts av andra lopp som är för alla, exempelvis Blodomloppet och Midnattsloppet. Man kan släppa idealet att det handlar om att vara bäst och att prestationen är det enda som mäts, säger Karin S. Lindelöf.

Jonas Rosenqvist

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS