Tar fighten mot fasansfulla sjukdomen

De traditionella och mest kända behandlingsformerna med cellgifter alternativt strålning är alltjämt vanligast, men inom onkologin sker ständigt medicinska- och kunskapsmässiga framsteg. "Mot hudcancer och även andra typer av sjukdomen kan man också ge immunterapi i droppform, och på samma sätt kan man även ge behandling med antikroppar", förklarar sjuksköterskan Marie Rosén.
Foto: Sonny Jonasson
FALUN. Cancer. Klockans visare snurrar snabbare. Ögon tåras. Ordet smakar död. Onkologen på Falu lasarett tar fighten mot den fasansfulla folksjukdomen.

Det är siffror ingen vill se och siffror ingen kan blunda för.
33 procent. En av tre.
Så många människor beräknas enligt rådande statistik löpa risk att drabbas av cancer under sin livstid.
Minst.

Det är jobbiga odds att hantera när fienden är en sjukdom som mer än kanske något annat medicinskt definierar begreppet skräck.
– Det är alltid en kris i livet att få en cancerdiagnos. För oss är det viktiga att möta patienten på dennes nivå och att vara ett bra stöd under cancerresan, berättar Karin Hammarström, avdelningschef på onkologmottagningen vid Falu lasarett.
Här bistår man årligen tusentals dalfolk i striden mot sjukdomen.

Och det finns bot – långtifrån alla cancerbesked är en dödsdom. Exempelvis meddelar Cancerfonden att 8 av 10 kvinnor nu överlever sin bröstcancer.
– Det händer hela tiden otroligt mycket nytt, onkologin är ju ett oerhört stort område och vi uppdaterar oss hela tiden med ny kunskap, säger Karin Hammarström.

Sett till helheten är cellgifts- och strålbehandling vanligast förekommande motvärn för att betvinga sjukdomen, men det finns nu också andra, effektiva behandlingar.
– Mot hudcancer och även andra typer av sjukdomen kan man ge immunterapi i droppform, och på samma sätt kan man även ge behandling med antikroppar, förklarar sjuksköterskan Marie Rosén.
– Om man ser till de procentuellt största sjukdomsgrupperna som är prostata-, bröst- och kolorektalcancer, så finns ibland även möjlighet att behandla i tablettform. Och med åren har det tagits fram väldigt bra preparat mot illamåendet, vilket är en biverkning många räds, utvecklar hon.

Den höga kunskapsnivån och kvalitetsarbetet hämtar delvis näring från en välsynkroniserad samverkan.
Lokalt, regionalt och nationellt.
Härav finns många styrkor i skapandet av goda vårdinsatser.
– Vi arbetar aktivt inom cancerrehab, vars fokus är att minska de negativa konsekvenserna av en genomförd behandling så att patienten ska kunna ha en bra livskvalitet efter sin diagnos, redogör Marie Rosén.
– Falun hör till Uppsala-Örebro-regionen inom denna samverkan, och en av grundtankarna är också att man ska få samma högkvalitativa vård oavsett var i landet man befinner sig.

Patientens insyn i vården som ges har ökat, och de personliga aspekterna betonas.
– De senaste åren har vi jobbat mycket med “Min vårdplan”, som är individuellt anpassad, säger Karin Hammarström.
– Och i stället för att ha bara en kontaktperson, har man hos oss ett helt team man kan vända sig till med vilka frågor eller undringar det än må vara. Som patient ska man alltid känna sig trygg och veta var man kan vända sig, framhåller hon.

En person i cancerbehandling följs också via en så kallad hälsoskattning. Ett verktyg som hjälper patienten att själv reflektera över och bedöma sitt mående på såväl fysisk som psykisk, social och existentiell nivå.
På nära håll kan då vården skräddarsys för bästa individuella resultat och hälsa.

I en nära framtid kommer onkologmottagningen i Falun utökas storleksmässigt, då man tack vare omstrukturering tillåts sträcka ut sig över hela sin korridor på sjukhusets femte våning. Yta som välkomnas, och om någon finge ge dygnet fler timmar hade det också tagits emot med öppna armar.
– Vi är tolv personer i den fasta personalen på avdelningen, sedan tillkommer onkologläkarna, berättar Karin Hammarström.
– Varje år behandlar vi flera tusen patienter och de har väldigt spridda, individuellt utformade scheman och vi finns alltid till hands för dem, vidareutvecklar Marie Rosén.

Tid är en vara av allra största värde också för svårt sjuka patienter. För de olika behandlingarnas syfte används ofta termerna adjuvant, kurativ och palliativ.
En palliativ insats är när cancern inte går att bota. Fokus riktas mot att hålla sjukdomen under kontroll.
– Ibland kallas det även kronisk cancer. Men det positiva är att många tack vare nya mediciner ändå kan leva ett gott liv trots sin diagnos, berättar Karin Hammarström.

Hon åskådliggör den samtida bilden av sjukdomen, vars helhet tecknas i såväl svärta som ljusare kulörer.
– Det negativa är att fler människor drabbas av cancer, på samma gång som den goda nyheten är att vi i dag också kan bota fler och har fler behandlingsregimer att erbjuda vilket innebär att man lever längre, förklarar hon.
– I den mån vårt jobb kan kallas roligt så är det just att man kan ge så mycket, att vägleda och hjälpa människor att komma framåt.
Marie Rosén:
– Jag insåg ganska snabbt, just av dessa anledningar, att det här var ett yrke jag skulle bli långvarig i.

Vissa patienter besöker onkologen under en sexmånadersperiod.
Andra är kvar i 15 år. Uttryck som “dödens väntrum” är pregnant missvisande och rentav orättvist att applicera på en onkologmottagning. Men att man utkämpar ett slag råder det inga tvivel om.
Emot döden. För livet.
– Vi får många upplyftande vitsord från våra patienter, vilket är det finaste man kan höra i det här yrket, säger Karin Hammarström.
– Det här kan vara ett känslomässigt ansträngande jobb, men alla i personalstyrkan hjälper varandra att ventilera och tala öppet om sådant som upplevs tungt, fortsätter hon.

Yrkesrollen är att vara objektiv, men med stora mänskliga värden långt fram på agendan.
– Man lär sig hitta balansen mellan professionell och privat, och att utveckla ett slags inre skydd. Vi skulle aldrig orka bära alla patienters livsöden på insidan, säger Marie Rosén.
– Men vi bryr oss mycket om dem, och vi får höra många personliga berättelser från många fina människor. Det här arbetet handlar om att främja livet, och alla fantastiskt starka patienter och deras anhöriga gör det otroligt meningsfullt.

Fakta:
De vanligast förekommande cancerformerna i Sverige är i dag prostatacancer och bröstcancer. Prostatacancer utgör mer än en tredjedel av alla cancerfall som drabbar män, och bröstcancer cirka en tredjedel hos de insjuknade kvinnorna.

Hudcancer ökar mest på senare tid, och lungcancer är den diagnos som i dag har flest fall med fatal utgång.

Till de mer sällsynt förekommande cancersjukdomarna hör exempelvis fotcancer, vaginalcancer, ryggradscancer, broskvävnadscancer och spottkörtelcancer.

2016 diagnostiserades 32 146 män och 28 179 kvinnor i Sverige med cancer. Totalt antal dödsfall till följd av cancer var samma år 11 842 för män respektive 10 676 för kvinnor.

I år tilldelas James P. Allison och Tasuku Honjo Nobelpriset för deras forskning inom immunterapi. Deras resultat tros bli banbrytande och betydelsefulla för behandlingen av cancersjuka.
(Källa: Socialstyrelsen)

Publicerad i Annonsbladet vecka 41 2018.

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

DALARNA Det historiska maktskiftet i landstinget är ett faktum. Socialdemokraterna får efter 92 år lämna platsen vid rodret.
FALUN. Cancer. Klockans visare snurrar snabbare. Ögon tåras. Ordet smakar död. Onkologen på Falu lasarett tar fighten mot den fasansfulla folksjukdomen.
FALUN. Under tisdagskvällen stannade polisen en A-traktor i centrala Falun.