Lena Eriksson började jobbade på lilla parfymeri ICA i Borlänge centrum. När hon jobbat där i två år, ville hon vidare och flyttad hon till Stockholm och jobbade med lite olika saker innan hon bestämde sig för att gå , då ettåriga hudterapeutskolan i Stockholm.
Därefter bar det av hemöver, till Borlänge, till familjeliv och barnafödande.
– Två flickor fick jag, säger hon och det hörs hur hon myser till minnet av småbarnsåren.
Åren innan hon började jobba med Domus.
– Där började jag min karriär, sidu, säger hon glatt.
En bransch hon varit trogen i 40 år.
– Det är bevis på att man tyckt det varit roligt, förklarar Lena och fortsätter: Många som börjat i den här branschen jobbar kvar länge, för det är en spännande bransch där det händer något hela tiden.
Efter en tid på Domus i centrum fick hon veta via kunder att företaget skulle flyttas till Kupolen. Efter en del turer kom Lena och de andra på avdelningen att jobba på Modemagasinet på Kupolen.
– Konsum öppnade senare “Dofter och sånt” på Kupolen innan det också flyttade ner på stan och vi fick hänga. Senare flyttade vi till Borgen och där blev det att heta Kicks.
– Där var vi bra länge, innan vi kom till Kupolen igen.
Kicks i centrum stängde och personalen blev arbetslösa. Men Lena hade tur att fick följa med till Falun där Kicks öppnade. Efter fyra år i där, kom Lena tillbaka till Borlänge, när Kicks åter öppnade på Kupolen. Där har hon sedan varit kvar fram tills det var dags för pension.
Något hon tänkte igenom noga, även om det nu ändå känns konstigt den första tiden, och det inte riktigt sjunkit in, att hon inte ska jobba mer.
– Jag har alltid sagt att jag ska jobba till jag är 67, men sedan känner man att man blir trött. Och så är det dags att ge plats åt de unga flickorna.
