Svag svenska underminerar undertexter

Kvaliteten på undertexter i det filmade medieutbudet beskrivs som ett växande problem. Fackklubben Medietextarna vill uppmärksamma detta. "Man ska inte glömma att det här är den mest lästa svenska vi har, och den utgör inte minst en betydande faktor i barns språkliga inlärning", säger Linus Kollberg, ordförande i Medietextarna.
Foto: Dreamstime
DALARNA Små ord av stor betydelse. Omdömet gäller de skrivna raderna då du kollar på film. - Man ska inte glömma att det här är den mest lästa svenska vi har, säger Linus Kollberg.

Jämförelsen med en fotbollsdomare låter sig gärna göras – om personen med ponduspipan gjort en bra match har dennes närvaro ofta varit av det subtilare slaget.
Ett liknande förhållande gäller för undertexterna i streamingutbudet av i dag. En korrekt, välformulerad textremsa med bra flyt och synkronisering ska inte uppehålla tanken vid annat än det rent narrativa för det visuella i fråga.

Men när översättningen och undertexten är undermålig märks det tämligen omedelbart. Vilket framställs vara det frekventa fallet i en på senare år brant utförsramlande trend.
– I stort sett alla undertextare är i dag frilansare med F-skattsedel, det finns inget kollektivt avtal eller annan trygghet att luta sig mot, berättar Linus Kollberg, ordförande i Medietextarna, en fackklubb inom Journalistförbundet.
– Arbetsvillkoren har ofta blivit så dåliga att det inte ges förutsättningar att skapa kvalitativa undertexter.

Anledningen tillskrivs ytterst snäva tidsramar och konglomeratpluskor försedda med sjutillhållarlås. Till syvende och sist handlar det om att snabba på arbetsflödet och spara pengar, menar Linus Kollberg.
– Det är ingen hemlighet att SDI Media och BTI Studios har drivit på hårdast i den här utvecklingen, konstaterar han.

En av BTI Studios klienter är närmast folkkära filmforumet Netflix.
Exempelvis SDI Media uppges ha fasta arvodeslistor som i praktiken är icke diskuterbara.
– En utlandsägd, stor aktör och ju längre man befinner sig från själva kärnverksamheten, desto enklare blir det att bara konkurrera med tid och pris. Det finns en inneboende dynamik vars enda syfte är att tjäna pengar. Mediekonsumenterna är de som blir lidande.
– Försörjningsvillkoren är tuffa för oss som är journalistiskt utbildade, och många uppdrag ges i stället till glada amatörer som fått en tredagarskurs i undertextning. Resultatet blir inte sällan därefter.

Att svenska och andra europeiska undertextare tvingas nyttja samma textmall som i USA, en pjäs känd som English Master Template, framställs som ytterligare ett obstruerande inslag.
– I USA har de en helt annan tradition av undertextning och annan tidkodning än framför allt här i Sverige. Vi låter gärna textremsan hänga kvar en liten stund, medan den i staterna syns i mindre än en sekund, exemplifierar Linus.

Medietextarna ämnar lyfta såväl bra som dålig undertext, även om det senare är ett samtida surhugg i sammanhanget. Via bland annat hashtaggen #kollatexten manar de landets mediekonsumenter att uppmärksamma när undertexterna inte håller måttet.
– Vi skriker oss hesa och hoppas att fler höjer rösten rörande problemet.
– Sedan finns det också bolag i branschen som bemödar sig lite mer för att tillhandahålla bättre arbetsförutsättningar och därav också bättre undertexter. SVT bryr sig generellt sett i klart högre utsträckning om de som jobbar och kvaliteten, redogör Linus Kollberg.

Accepterar mediekonsumenter, alltså den genomsnittlige filmtittaren, numera lägre nivå på undertexterna?

– Jag har lagt ned väldigt mycket tid på att fundera över den frågan.
– Kanske. På grund av att utbudet i dag är så stort. Men någonstans finns det nog en brytpunkt för vad folk anser godtagbart.

Finns risker med undertexters bristande formuleringar och tajming?

– Absolut. Man ska inte glömma att det här är den mest lästa svenska vi har, och den utgör inte minst en betydande faktor i barns språkliga inlärning, säger Linus Kollberg.

Publicerad i Annonsbladet (Falun) vecka 47 2018.

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

DALARNA Sjukvården lider brist på medicinska sekreterare. För många i gebitet stundar snart pension. Nu höjs röster för att ge den för vården viktiga yrkesrollen starkare dragningskraft.
FALUN Broder Henrik Rapp sjösätter nu sitt andra fullängdsäventyr. Och den här gången är det personligt. Den melodisäkre exilbjursingen gläntar på dörren till det innersta inre.
FALUN. Svenska kyrkan Falun vill varna allmänheten för en eller flera personer som knackar dörr och säljer rosor och säger sig komma från kyrkan.