Foto: Rose-Marie Eriksson
–Hanteringen börjar tidigt och sedan är det en inkörning på nära tre år innan han kan börja arbeta, säger Mattias medan han gör i ordning Mattis och Sixten inför dagens uppdrag.
En granne behöver hjälp med lite avverkning och Mattis och Sixten väntar lugnt på att få dra igång. Det är kraftiga hästar som står stadigt på sina stora och tunga hovar.
– Ardennerhästen är en trevlig ras. Den är lugn, stadig och lätt att arbeta med och det är trevligt att jobba med häst.
Avelsföreningen svenska ardennerhästen finns på flera platser i Sverige men inte i Dalarna.
– Nej, men vi har föreningen Sveriges hästkörare som är en riksorganisation.
Hur väcktes ditt intresse för arbetshästar?
– Jag har haft hästar länge och min fru hade ridhästar när vi träffades. Intresset för arbetshästar väcktes nog när en morbror berättade om när han körde med hästar. Jag är också intresserad av det gamla som redskap och vagnar.
Mattias är lantbruksutbildad och han har kört skogsmaskiner i 17 år. Sedan förra året har han egen verksamhet men jobbar även som inhyrd åt en del entreprenörer.
Blidbo Brukshästar erbjuder tjänster där både arbete och nöjesturer ingår. Innan pandemin hade Mattias släd- och vagnskörningar på marknader, bröllop och firanden av olika slag.
– Jag har även en handikappanpassad vagn för rullstolar och det har varit uppskattat, säger Mattias och fortsätter:
– Hästarna började som en hobby och sedan blev det slåtter av ängar åt privatpersoner och kommuner, bland annat i Avesta. Där har vi haft jobb med slåtterängar i både Skogsbo, Brunnbäck och i Månsbo.
Arbetshästar har fått en renässans och många kommuner anlitar hästentreprenörer för jobb i naturreservat, parker med mera. Det resulterar i mindre körskador, mindre buller och över huvud taget en mer skonsam naturvård.
– Det blir en ytterst liten miljöpåverkan när man använder hästar i stället för maskiner. Tanken är att få igång mer samarbete med kommunen och jag hoppas att fler vågar testa hästar när olika jobb ska utföras, säger Mattias och tillägger att kostnadsmässigt är det inte så stor skillnad på att bruka med häst eller med maskin.
– Nu lobbar jag för häst både i skogsbruk och i stad. Det blir också socialt samtidigt som arbetet utförs.
Mattias menar att arbetet med hästar bevarar ett kulturarv och tanken är att han ska arrangera en skogs- och en slåtterdag när pandemin är över.
Att han gillar att jobba med häst är uppenbart. Tidigare har Mattias medverkat på Bondens dag där han kört med självbindare tillsammans med en kollega och sedan sålt julkärvar på marknader. Han har även tävlat och kört skogs-DM och SM. För två år sedan vann han och Sixten JUF Dalarnas distriktsmästerskap i skogskörning med häst.
– Häftigaste körningen var när järnvägsmuseet i Gävle firade 100 år. Då körde vi lite statistkörning och det var jättekul.
Har du egen skog?
– Ja, det är väl runt fyra-fem hektar skog som jag ska bruka, plus en del åkermark.
Sixten och Mattis är redo för avfärd och ardennerhästarna drar ut med griplastarvagn och Mattias Johansson som körkarl till det aktuella skogsområdet.
– Med maskiner blir det breda körvägar i skogen och det blir större påverkan på skogsmarken. Med häst behöver man egentligen inte några vägar utan det går att få ut träden ändå.
Det är fascinerande att se hästarna trampa över stock och sten och forcera oländig terräng. Att ardennerhästar är som skapta för dylika uppdrag är uppenbart.
– Det finns redskap och vagnar för alla uppdrag och i princip kan man utföra det mesta med häst. Jag har samlat på mig redskap under åren och nu har jag det mesta som krävs, säger Mattias medan han styr kranen för att lyfta på stockarna.
Hur ser du på framtiden?
– Jag är positiv och tror att intresset för att använda hästen ökar. Nu får vi se vad som händer i skogen med omställning till hyggesfritt där hästen kan vara en lösning, säger Mattias Johansson.
