I sitt jobb på Hitachi ABB har Håkan Flink bland annat haft mycket med Ludvika herrgård att göra. När en tidigare guide där skulle sluta blev han rädd att kunskap skulle gå förlorad.
– Så jag och några till bestämde oss för att lära oss mer. Och jag blev helt förtjust i historien, säger han.
Platsen som Roths Äng ligger vid är en viktig pusselbit i den blivande staden Ludvikas historia och går tillbaka ända till 1500-talet och Gustav Vasa.
– Han letade efter platser där man skulle kunna driva bruk för att skapa stångjärn till verktyg, vapen och export, berättar Håkan.
I Ludvika ström fann Vasas män en perfekt plats med ett naturligt vattenfall på 17 meter som skulle kunna bidra med vattenkraft till järnbruket. Ludvika bruk blev ett så kallat kronobruk som ägdes av staten och bidrog till uppbyggnaden av Sverige.
Under stormaktstiden på 1600-talet användes kronobruken som förläningar för att avlöna högt uppsatta personer inom krigsmakten.
– De fick en del av inkomsten från bruken och ett sådan förläning blev Ludvika bruk.
Under 1700-talets början ansvarade Jonas Cedercreutz för bruket. Han var förmögen, gav ett lån till kungen och fick då järnbruket och dess omgivning i pant. Kungen kunde aldrig betalat tillbaka lånet och för första gången gick bruket över i privat ägo.
– Cedercreutz var framsynt, utvecklade bruket och såg till att det byggdes en ståndsmässig herrgård.
1836 kom den första personen med namnet Roth in i bilden. Det var grosshandlare Reinhold Roth som köpte bruket och även en massa skogsmark i Norrland. Då många andra järnbruk i Sverige utsattes för hård konkurrens av britterna och fick lov att stänga, lyckades Roth få Ludvika bruk att överleva.
– Tack vare att han var rik så kunde han hitta andra metoder att förädla järnet än att behöva elda upp all skog och göra processen mer effektiv, berättar Håkan Flink.
En av sönerna, Carl Edward Roth, tog så småningom över och anlade en engelsk park under senare delen av 1800-talet.
– Edward var botaniker, romantisk lagd och älskade det naturliga.
Parken sträckte sig från herrgården, upp mot kyrkan och hela vägen mot Väsman.
– Han sådde frön och skapade en rik flora som man ska kunna se spår av än i dag.
Ett av Edwards projekt var att som en hyllning plantera ett träd som på latin började på varje bokstav i hustrun Lauras namn.
– Det finns planer på att ta fram en berså av sådana träd igen, förklarar Håkan.
Han berättar också att ängen och den båthamn som låg bredvid användes flitigt av familjen Roth för att till exempel samlas och titta på solnedgången.
– Vad som tydligt syns än idag av den engelska parken är minnesstenen och det tempel som ligger mitt i forsen, säger han.
Edwards son Carl Roth junior var – om möjligt – ännu viktigare för Ludvika. Det var nämligen han som fick med sig folket för att bygga en kraftstation, se till att Ludvika blev en stad och skapade företaget Elektriska AB Magnet – en av grundpelarna till vad som numera är Hitachi ABB.
– Det är honom vi har att tacka för att staden blev det den blev och att vi har ett globalt jätteföretag här, säger Håkan Flink stolt.
Som ett av inslagen under arrangemanget ScenSommar kommer han att berätta mer om Roths Äng och Ludvikas historia.
– Vi har ett ansvar att föra den här häftiga historien vidare.
Den som vill höra mer om ängens historia och dess framtid får gå till Roths Äng klockan 9.00 den 11 september. Då medverkar också vissångerskan Ellinor Brolin.
