2016 gick Sonny Fredriksson i pension från sitt jobb hos Hedemora kommun. Han hade då två visioner. Den ena vara att i bokform ge ut berättelser om den sjuårige pojken Nils.
– På 80-talet berättade jag om honom för mina barn, säger Sonny.
När barnbarnen kom fick även de ta del av olika berättelser om Nils. Och nu finns dessa berättelser i bokform och boken har fått namnet “Berättelsen om Nils”. Men det ligger mer arbete bakom boken än vad Sonny tänkte sig från början.
– Jag har skrivit, rättat och ändrat, säger han.
Vart efter har berättelserna utvecklas. För att komma i mål med boken har han fått hjälp av personer runt omkring.
Sonny har dessutom illustrerat boken själv.
– Jag målar lite naivistiskt, säger han.
Boken utspelar sig under 1959 och 1960.
– Jag ville beskriva en annan miljö, en annan värld än den som finns idag, där allt var lite enklare.
Han säger att han ser att barnen av idag lägger så mycket tid vid sina telefoner och datorer, att de inte länge leker som man gjorde förr.
Boken är uppbyggd av fler små berättelser där det går att följa Nils på hans äventyr där han blir kompis med en hund, möter en varg och matar tomtar. Nils bor med sina föräldrar på en enslig gård långt ut i skogen.
På frågan om Nils är Sonnys alter ego skrattar han lite hemlighetsfullt till svar att det är uppdiktade historier.
För att förverkliga sin dröm har Sonny betalat hela projektet själv. Boken, som tryckts i 500 exemplar, släpptes i samband med Skördeloppet 31 augusti.
På idéstadiet finns en uppföljning på gång.
Den andra visionen var att cykla från sin uppväxtmiljö i Leksand till Omaha Beach i Frankrike där de allierades trupper landsteg 6 juni 1944. 44 dagar tog cykelturen som blev ett äventyr utöver det vanliga. Sonny fick tampas med allt från regnstormar till värme och temperaturer upp mot 37 grader. Några planer på var han skulle bo hade han inte, ibland blev det tält, andra tillfällen hotell eller vandringshem.
– Jag har även fått bo hemma hos familjer.
När han klev ut i vattnet vid Omaha Beach kom funderingarna på hur det måste ha varit för de soldater som en gång landsteg där och då möttes av kulspruteeld.
– Jag vill inte cykla något mer, säger han att känslan var.
Men det blev ytterligare några mil på cykel för att nå det tåg som kunde föra honom till Paris och flyget hem till Sverige igen.
Publicerad i Annonsbladet (Hedemora/Säter) vecka 36 2019.
