– Där har vi vårat arkiv idag, men nu ska det också bli plats för utställningar, bland annat Dal-Edvins konst. Naturfotografer kommer att ställa ut och sen har vi samlat delar av Norbergs historia, säger Bertil Foss och tillägger att Dal-Edvin haft den mindre angränsande lokalen som ateljé.
Vi börjar i släktforskarlokalen på H
ebbegatan i Norberg där historien grävts fram under åren. På plats finns även Gustav Gustavsson, sekreterare i föreningen, och Bertil Foss berättar att Gustav har hållit på med indateringen av Norbergs och Skinnskattebergs Bergslager sedan 2002, och han har järnkoll på årtal.
Bertil Foss växte upp i Sundsvall och 1964 började han en utbildning till officer på Sundsvalls luftvärsregemente, Lv5, i Sundsvall. I augusti 1972 flyttade han till Uppsala och det blev jobb på Upplands regemente på trupp, militären.
– Jag började arbeta på regementets Fortenhet 1980, säger Bertil Foss som så småningom flyttade till Enköping men arbetet inom regementet fortsatte.
– Jag slutade inom försvaret i januari 1998 och fick avgångsvederlag i 18 månader.
Bertil Foss, som är 74 år, tog pension från jobbet som byggnadstekniker när han var 61 år. Därmed kunde han satsa helhjärtat på bygdehistoria och släktforskning,
Hur hamnade du i Norberg?
– Mina föräldrar flyttade så småningom till Norberg och efter deras bortgång tog jag över lägenheten, och där har jag bott sedan 1993.
Bertil Foss har fyra barn från två äktenskap men idag lever han ensam och tillbringar större delen av sin tid i släktforskarlokalen.
Efter att ha forskat om både Norberg och den egna släkten bildade han föreningen Släkt- och bygdeforskarföreningen Engelbrekt tillsammans med Gustav Gustavsson. Nu har föreningen varit verksam sedan 2005 och arbetet fortsätter.
I dag har föreningen 175 medlemmar och Bertil Foss hjälper besökare och släktforskare som söker sina rötter. Bertil har förstås koll på sitt egna släktträd och har fått fram uppgifter som sträcker sig från 1600-talet.
– Släktforskning är spännande. Man får en inblick i historien och man lär sig alltid något nytt, säger Bertil Foss.
Hur ser intresset för släktforskning ut?
– Jag tror att fler skulle vilja forska nu, men man väntar nog på att pandemin ska klinga av, säger Bertil Foss och visar på ett pågående arbete vid dataskärmen.
– Det här är avskannade anställningsböcker från gruvförvaltningen, och nu skriver jag av anteckningarna så att det blir läsbart.
En lokal historia finns även på CD-skivor, alternativt USB-minne. Här ingår bland annat en skiva där gamla Norbergare berättar. “En guldgruva för den med släkt i trakten” är en kommentar som skickats till föreningen.
– Intervjuerna gjordes under många år av Rudolf Mood.
Föreningen har också en del böcker och vykort till försäljning.
– Vi har inga bidrag så inkomsterna är blygsamma. Det är medlemsavgifter och vi ser gärna att de som vill använda datorerna till forskning är medlemmar. Som medlem får man lite extra förmåner och hjälp, säger Bertil och fortsätter:
– Sen säljer vi förstås Norbergsalmanackan med gamla bilder från bygden och Sven-Erik Wahlund jobbar mycket med att färdigställa den.
Bertil berättar att de tog över arbetet med almanackan efter fotoklubben och 2013 gavs den ut i föreningens regi.
Vi går vidare till lokalen där en utställning är på gång. I entrén står en dörr lutad mot väggen och dörren har en karaktäristisk dalamålning av Edvin Andersson, kallad Dal-Edvin.
– Den mindre lokalen hyr Partiet för Norbergs framtid, och golvet bär spår av Dal-Edvins ateljé. Han hade hela lokalen som ateljé här och bodde tvärs över gatan, säger Bertil Foss.
Inne i utställningslokalen samlas ett stycke bygdehistoria i både ord, bild och en uppbyggd modell av Spjutsbo, den bortglömda Bergsmansbyn. Modellen har byggts av Kurt Svanberg i Norberg. Här finns information och artiklar från tiden då byggnader och folk fortfarande fanns kvar i Spjutsbo. I början av 1960-talet revs de sista husen och det som återstår är grunder och entrén till en matkällare.
– Ja, vi har hämtat mycket information och samlat historia från bygderna och vi hoppas att kunna öppna så snart som möjligt. Man måste satsa på det lokala historiska arvet annars förstår man inte varför det som är här och nu, säger Bertil Foss.
Fakta Dal-Edvin
EdvinAndersson, Dal-Edvin, var en svensk konstnär och skulptör som föddes 10 mars 1905 i Orsa och dog 1995 i Norberg. Dal-Edvin har haft ateljé på flera håll i Norberg, bland annat på Abrahamsgården och han hämtade många av sina motiv från Norberg. Han har gjort predikstolen i Brukskyrkan i Fagersta och väggmålningarna i “vita rummet” på Elsa Andersons konditori gjorde Dal-Edvin 1954.
