Förutsättningarna var inte de bästa när Anneli Karlsson tog över rodret som rektor. Redan måndagen efter att hon börjat sin tjänst var pandemin ett faktum och skolan blev mer eller mindre öde.
– Vi ställde snabbt om till digitalt men att ekonomin var så dålig visste jag inte. Jag tänkte att ska jag vara den som låser Sjövik och svaret blev självklart nej.
Anneli Karlsson berättar att de inte hade råd med något och första insatsen var att säga upp personal. Organisationen slimmades, konferenser avbokades och skolan gick back flera miljoner.
– Men bygdens välvilja var stor och vi fick mycket stöd. Banken såg också att vi var beredda att göra allt för att rädda kvar skolan och det gjorde vi. Här finns många olika egenskaper och kompetens och vi gjorde det här tillsammans, säger Anneli Karlsson och fortsätter:
– Idag är vi 40 fast anställd personal mot tidigare 60 och det var jättetråkigt men nödvändigt att säga upp personal för att överleva.
Anneli Karlsson påpekar att det är viktigt att öppet visa hur ekonomin ser ut, både när det är plus och minus.
– Nu har vi ett plusresultat som ska in i verksamheten och vi har många eftersatta fastigheter som har ett stort behov av att rustas upp.
Sjöviks folkhögskola har ett stort område som omfattar 146 000 kvadratmeter och skolan erbjuder ett brett utbud av kurser och utbildningar. Idag bor cirka 100 deltagare på internatet och Anneli Karlsson berättar att på årsbasis har de cirka 400 aktiva deltagare i de olika kurserna.
En av de praktiska kurserna som specifikt jobbar med återbruk med ekohushållning leds av Elisabeth Embretsén.
– Jag och kollegan Bert-Ola Pettersson startade upp kursen och ytterligare en kollega Katha Blank ansvarar för det textila, säger Elisabeth Embretsén.
Kursen pågår för femte året och startade med en kurs på heltid på plats. Nu är det tredje året man kör distanskurser med två olika upplägg. Den ena kursen är helt på distans medan den andra är en distanskurs studieträffar på Sjövik.
– Det blir små miniläger fredag till söndag. Det här är en praktisk hantverkskurs i hur man kan minska sitt klimatavtryck, säger Elisabeth och fortsätter:
– Det bygger på kretsloppet och vi gör exempelvis egna hudvårdsprodukter, lagar mat från grunden och jobbar med återbrukshushållning.
– Vi vill inkludera alla kurser i återbrukstänk. Själv köper jag till exempel inte bröd längre på grund av det enorma brödsvinnet, säger Anneli Karlsson.
Elisabeth Embretsén påpekar att brödsvinnet är onödigt och bröd som blivit torrt går det att göra massor av.
– Men att köpa bröd är lätt och det blir det lika lätt att kasta. Men startar du en surdeg som tar flera dagar och bakar ditt eget bröd blir det mer värt och det vill man inte kasta, säger Elisabeth och tillägger att var fjärde matkasse slängs av det vi köper i affären.
Hon berättar att de tar tillvara allt ätbart från gården och har exempelvis ett träd blåst av används det också till något.
Vilka går kursen?
– Majoriteten är kvinnor och det är deltagare från norr till söder i åldrarna 19 år till 70 år, säger Elisabeth.
– Att det är mest kvinnor på den här kursen speglar folkhögskolan i stort och vi har viss övervikt på kvinnor, säger Anneli Karlsson.
Elisabeth berättar att i kursen tittar de på hela hushållet och vad man kan göra.
– Det är återbruk och ekotänk vad vi än gör. Det gäller att alltid ha sina resursglasögon på. Att se resurser i stället för skräp eller sopor, säger Elisabeth och visar in i det lilla återbrukshuset som gör skäl för namnet.
Här har stolar fått ny finish genom decopage, lagat porslin får ny användning liksom metallskrot med mera.
– Vi har ett samarbete med 33:ans secondhand i Krylbo och hämtar sådant som de inte kan sälja.
Elisabeth berättar att i kursen är ett tema att återbruka det som blir kvar i soporna. Gamla kattmatsburkar blir till ett fint prydnadsföremål och en del från ett gammalt piano har förvandlats till en konsol. Det är bara fantasin som sätter gränser.
Detsamma gäller i den stora slöjdsalen som är fylld av handverktyg och återbrukade föremål som fått ny användning.
– Vi får tänka nytt och Bert-Ola är bra på att se hur förbrukat bli användbart igen, säger Elisabeth Embretsén och fortsätter:
– Det är svårt för mig att åka till en återvinningscentral och se allt användbart som har kastats.
Elisabeth bodde tidigare i Avesta men för cirka tre år sedan gick flytten till en gård i Edsbyn. Här lever hon som hon lär och har odlingar, djur och tar vara på det som går.
– Där har vi börjat vår bana mot självförsörjning.
Vi gör en liten rundvandring på området och Anneli Karlsson visar in i en byggnad där kursen friluftsliv, hantverk och ledarskap pågår. På plats är flera deltagare som jobbar med olika hantverk i trä. Det största är en kanot, en kanadensare som Chelsea Long och Anton Sandqvist bygger på.
– Hittills har vi lagt ner omkring tre veckors effektiv arbetstid och nu börjar det närma sig slutet, säger Chelsea.
De senaste åren har det kommit till flera nya kurser på Sjövik, bland annat en seniorkurs och en utbildning till yogalärare.
– Det är fantastiskt med folkbildning och till sommaren firar vi 100 år, säger rektor Anneli Karlsson och ler.
Kort om en lång historia
En folkhögskoleförening bildades av Svenska Baptisterna 1920 och redan 1921 hade man hittat en lämplig plats för en folkhögskola och skrev kontrakt. Det blev Sjövik i Folkärna socken som inköptes för 30 000 kronor och blev den nya folkhögskolan.
Ekologiskt, närodlat och kretsloppstänkande var ett signum på Sjövik redan från början. Husmor Olga Hultman, som kom till Sjövik 1923, satte sin prägel på mathushållning och självförsörjning.
Musiklinjen bildades 1976 och byggde på den starka musiktradition som funnits på Sjövik från start. År 1981 startade en utbildning till vägledare i naturligt friluftsliv och i början av 2000-talet kom en utbildning i timring.
Kristendomsskolan har funnits i över 50 år och har haft stor betydelse för de ungdomar som har varit en del av den. Många har avslutat sin tid på Kristendomsskolan med ett dop i Bäsingen.
