Någon gång i sommar skrivs det sista kapitlet i det uttjänta anrikningsverkets historia. Då ska den 4 600 kvadratmeter stora industribyggnaden vara jämnad med marken.
Över 11 000 kubikmeter betong ska då vara krossad för att kunna återanvändas då dammarna i sandmagasinet ska höjas.
– Hundratals ton stål, tiotals ton tegel och hundratals meter av elkablar, rörledningar och andra material som kan återvinnas ska då vara omhändertaget och bortransporterat, säger Maria Lindvall.
Det första kapitlet verkets historia skrevs 1952. Dåvarande ägaren AB Zinkgruvan byggde och drev anläggningen under fyra år innan Boliden tog över.
Svåröverblickbara mängder malm har sedan dess hissats till markplanet via det 420 meter djupa schaktet. Den sista biten krossat berg tog denna tur 2014 då ett nytt anrikningsverk stod klart på en annan plats i Garpenberg.
Vad som ska stå i nästa kapitel kring den centralt belägna tomten är ännu inte satt på pränt.
– Innan några beslut tas ska människorna i Garpenberg få tycka till i en medborgardialog. Vi har faktiskt redan tjuvstartat genom att be eleverna i bygdens skolor dela med sig av sina tankar, säger Maria Lindvall.
För en av de unga förslagsställarna väntar ett spännande uppdrag i början av maj.
– Den som vinner ska få trycka på knappen då tornet ska sprängas, lovar Lindvall.
Drygt 74 meter betongtorn ska då om allt går som det är tänkt falla till marken med en smäll.
Framtiden för det gigantiska hålrummet i berget ska till en början täckas med någon form av lock.
– Möjligen kan schaktet någon gång i framtiden komma att återanvändas, till exempel för ventilation, säger Maria Lindvall.
Publicerad i Annonsbladet (Hedemora/Säter) vecka 14 2019.
