ANNONS

Lars Lindblom tror att Västerbergslagen går en ljus framtid till mötes. “Men det gäller att var och en själv bidrar till den utveckling man vill ha; att man ser möjligheten i det lilla”, säger vd:n i det regionala utvecklingsbolaget Samarkand 2015.
Foto: Karin Diffner

Så ser Västerbergslagen ut om tio år – Samarkands vd blickar framåt

LUDVIKA/SMEDJEBACKEN. Gruvöppning, snabbpendling till Stockholm och kanske till och med båttransporter på Strömsholms kanal. Det är något av allt som kan hända i Västerbergslagen inom tio år, enligt Lars Lindblom, vd på utvecklingsbolaget Samarkand.

Med anledning av att Annonsbladets funnits i tio år i Ludvika och Smedjebacken bad vi vd:n för det regionala utvecklingsbolaget Samarkand 2015 att titta lika många år framåt.
Men vi börjar med en kort tillbakablick från 2011 när Lars Lindblom tillträdde som vd och det pratades om att öppna gruvor i Västerbergslagen.
– Det var hett redan då och någon gruva trodde jag nog skulle vara igång tills nu, men så blev det ju inte.
Under Lars Lindbloms tio år som vd har mycket hänt. Han pekar på att både Ovako, Log Max och ABB har fått japanska ägare och att Spendrups beslutade sig att satsa i Grängesberg.
– Otroligt värdefullt för regionen, konstaterar han.

Flyktingkrisen och pandemin var ingenting någon kunde förutspå 2011 och det har förstås haft påverkan på samhället och krävt resurser.
– Men industrin har rullat på och vi har ändå klarat pandemin bättre här än på orter med mycket besöksnäring.
Digitaliseringen har utvecklats mycket de senaste åren, liksom användandet av sociala medier, något Lars Lindblom tycker är på gott och ont.
– Trycket mot unga kan vara väldigt negativt.
Även det egna bolaget har fått ett tydligare och bredare uppdrag, menar Lindblom som också anser att Samarkand bidragit till ett tätare samarbete mellan Ludvika och Smedjebacken.
– Vi har genom nätverksarbete i arbetsgrupper och andra sammanhang bidragit till den tillit och öppenhet det är mellan kommunerna. Det samarbetet tror jag kommer att utökas ännu mer.

Om han tittar tio år framåt i tiden så tror Lars Lindblom att det är dags att planerna på någon form av gruvnäring blir verklighet i Västerbergslagen.
– Om det blir ovan eller under jord ska jag låta vara osagt, men med tanke på alla batteridrivna bilar som kräver jordartsmetaller så finns det ett jättestort behov.
Hitachi Energy är ett bolag som har långsiktiga planer, något Samarkands vd anser gagnar orten.
– Men det är inget vi ska ta för givet utan vi måste anstränga oss och se till att det finns kompetens.
År 2031 tror Lars Lindblom att Ovako är globalt ledande aktör för tillverkning av grönt stål och att Spendrups är Skandinaviens största bryggeri.
Han hoppas och tror att det ska gå enkelt att pendla på Bergslagspendeln genom snabbare tåg och insatser på järnvägen.
– Till Västerås kommer det att ta en timme och en kvart och till Stockholm två timmar och 23 minuter.
Och ett tåg i timmen?
– Ja, det är inte omöjligt. Redan om två år kommer det nyare och snabbare tåg.

När det gäller transporter i övrigt anser han att det måste till många olika insatser för att göra dem hållbara.
– Om jag ska vara visionär så funderar jag på om man inte skulle kunna börja använda Strömsholms kanal som den transportled den en gång var till Mälaren.
Ludvika lasarett kommer år 2031 ha betydligt mer avancerad sjukvård, siar Lindblom, och grund- och gymnasieutbildningen är i toppklass.
– Det är oerhört viktigt.

Samarbetet mellan Smedjebacken och Ludvika kommer att vara ännu mer utvecklat än i dag, men någon sammanslagning av kommunerna är inte aktuell.
– Nej, jag tror inte det finns någon anledning till det.
Tror du att regionen har vuxit befolkningsmässigt?
– Ja, lite men inte mer än tio procent.
Anledningen till att folk stannar kvar eller flyttar hit tror Lindblom är att det finns spännande arbetsplatser, vackra miljöer och att vardagslivet är enkelt. Trenden att lämna storstäder, liksom möjligheten att jobba hemifrån kan också gynna Västerbergslagen.

Kulturellt anser han att regionen har mycket mer att erbjuda än vad invånarna inser.
– Men det måste lyftas fram och paketeras bättre.
Idrotten är också något viktigt för livskvaliteten, men just nu ett sorgebarn, enligt Lindblom.
– Vi har tappat både när det gäller lagidrotter och individuella utövare, så där hoppas jag verkligen på ett lyft.
Hur skulle det gå till?
– Man måste göra idrotterna mer inbjudande och attrahera ungdomar.

För att få ett bra samhälle i framtiden krävs det rätt agerande av beslutsfattare och makthavare, men den enskilda människan har också ett stor ansvar, menar Lindblom.
– Samhället har blivit väldigt individualiserat, men det går inte bara att sitta på läktaren och tycka att allt är andras fel. Var och en bidrar själv till den utveckling man vill ha, så det gäller att se möjligheten i det lilla.
Finns Samarkand kvar om tio år?
– Jag hoppas att vi fortfarande fyller en funktion och förbereder oss på att fylla 30 år.
Är du kvar som vd?
– Nej, då ska jag spela gitarr, läsa böcker, träna och jobba i skogen.

Fakta/Lars Lindblom
Bor: I Ludvika.
Familj: Hustrun Agneta och de utflugna döttrarna Erika och Sofia.
Yrke: Vd för Samarkand 2015.
Intressen: Motion och rockmusik. Köper fortfarande många skivor, både lp och cd.

Fakta/Samarkand 2015
Ett regionalt utvecklingsbolag för i första hand Ludvika och Smedjebacken bildades 2002 av båda kommunerna, Landstinget (nuvarande Region Dalarna), ABB (Hitachi Energy) och Ovako.
Namnet står för Samarbete om arbetsmarknadens kandidater. Det ursprungliga syftet var att verka för kompetensförsörjning i regionen. Siffran 2015 är symbolisk och står för årtalet då den sista 40-talisten skulle ha lämnat arbetsmarknaden.
I dag ingår även 45 andra företag och organisationer som medlemmar.
Tio personer arbetar hel- eller deltid på bolaget.
Samarkand 2015 arbetar i dag med fem olika områden:
– Kompetensförsörjning.
– Breddning av arbetsmarknaden genom till exempel sociala företag.
– Strategiskt utvecklingsarbete och projekt som ska utveckla och öka regionens attraktivitet.
– High voltage valley, projekt som ska stärka strukturen kopplad till högspänningsteknik.
– Infrastruktur som boende, järnväg, vägar och bredbandsutbyggnad.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS