– Det är nog inte att överdriva att säga att jag mer eller mindre har Maximteatern som mitt andra hem. Min mamma har arbetat på teatern och jag har varit med henne sedan jag var liten så Maximteatern känns som hemma, säger Vanessa Karlsdotter Lindblom efter att ha mottagit stipendiechecken på 5 000 kronor och det eleganta diplomet på Maximteaterns scen.
Lika hemma som Maximteatern är för Vanessa, lika stor kärlek har hon till dansen. Liksom mamma Bevita, ett välkänt namn inom danskretsar i Dalarna med bland annat flera år som danslärare på Lugnetgymnasiet i Falun, följer Vanessa i mammas fotspår. I dessa dagar håller hon på att slutföra den sista studietiden på en av landets mest välrenommerade dansinstitutioner, Balettakademien i Stockholm.
– Jag går det tredje och sista året på akademien och känner att jag har gjort rätt val. Dansen ger mig möjlighet att ge uttryck för mina känslor. Jag använder dansen som mina egna ord. Jag var redan som liten mycket dansintresserad men det var i samband med gymnasiet som insåg att jag vill satsa på dansen som en yrkeskarriär, säger 21-åriga Vanessa.
Vad hon ska använda stipendiesumman på 5 000 kronor har hon inte riktigt bestämt än.
August Sunnanhagen har också mer eller mindre Maximteatern som sitt andra hem. Han har redan, trots sin unga ålder, medverkat i otaliga konserter med Maximteatern som spelplats.
Liksom sin stipendiatkamrat väntar August på studentexamen då han går sista året på Soltorgsskolans naturvetenskapliga gren. Han spelar trumpet och fiol och deltar i många olika musiksammanhang.
– Mitt favoritinstrument är nog trumpeten, mer även fiol. Jag vet inte riktigt varför men jag gillar att spela trumpet, säger August som dock inte ännu har siktet inställt på en musikant yrkesliv.
I stället hägrar en ingenjörsutbildning, berättar han.
– Jag har sökt till en högskoleutbildning med inriktning som sjukhusfysiker. Samtidigt vet jag att det finns ett omfattande musikliv inom högskolan i Stockholm, bland annat en symfoniorkester där jag kan få utlopp för mitt musikaliska intresse.
Årets stipendium är det tolfte raka som delas ut av Borlänge Domnarvet Rotaryklubb. En mäkta stolt ordförande för stipendiekommittén, Håkan Bergeå, konstaterar att klubben har träffat mitt i prick flera år med sina stipendiater:
– Vårt första stipendium gav vi till en redan då lovande orienterare vid namn Tove Alexandersson. Vart Toves karriär har tagit väg vet väl de flesta idag. Vi är mycket stolta inom vår klubb att vi har en möjlighet att premiera lovande ungdomar som också är goda förebilder för andra, vilket är ett av Rotarys syfte i form av ett osjälviskt tjänande. I fjol premierade vid en annan orienterare, Viktor Svensk, vars storebror så sent som för någon dag sedan blev Europamästare i kortdistans.
Insänt av/
Stefan Bratt
