Grangärde prästgård förklarat som byggnadsminne. Foto: Thomaz Andersson.
Foto: Thomaz Andersson

Prästgården bevaras åt eftervärlden

LUDVIKA. Länsstyrelsen i Dalarnas län har beslutat att förklara Grangärde prästgård för byggnadsminne.

Frågan om byggnadsminnesförklaring av Grangärde prästgård väcktes 20 februari 1991 av Grangärde hembygdsförening. Prästgården är belägen på fastighet Saxhyttan 157:10 och 157:11 i Grangärde, Ludvika kommun, och ägs av Gränge-Säfsnäs församling. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesutredningen förutom arrendatorsbostaden.
Gården består i sin norra del av en herrgårdsliknande mangård med planterad allé, huvudbyggnad och två flyglar. Fägården består av ekonomibyggnader från 1800-talet och prästgårdsarrendatorns bostadshus från 1930-talet. Arrendatorsbostaden är avstyckad och såld.
Motivering till beslutet enligt följande:
Prästgården utgör ett samhällshistoriskt och socialhistoriskt dokument från en tid då prästernas bostadsförhållanden och församlingarnas byggnadsskyldighet var reglerat i lag. Kopplingen mellan samhällshistoria och arkitekturhistoria är tydlig, där olika samhällsfunktioner, som i det här fallet boställsordningarna, drivit fram arkitektonisk förändring.
Grangärde prästgårds mangårdsbyggnad med flyglar berättar med sin tidstypiska utformning om 1700-talets öppna ljusa ideal och gården som helhet om de olika funktioner som krävdes för att kunna driva en stor prästgård under perioden 1800–1900.
Uppdelningen mellan herrskapsfolkets och tjänstefolkets olika ytor är tydligt avläsbar interiört. Vid flertalet prästgårdar har ekonomibyggnaderna rivits i och med boställsordningen från 1910. Det skedde inte i Grangärde vilket har medfört att en ovanlig helhet med man- och fägård finns bevarad.

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Reporter

Snabblänkar

ANNONS

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS