ANNONS

Bengt Ström, lantmästare och specialist på jord och skog, ger råd och stöd på Swedank i Avesta och möter kunder från hela Dalarna.
Foto: Rose-Marie Eriksson

Positiva lantbrukare tycker att yngre ska satsa på yrket eller jobb inom näringen

DALARNA/AVESTA Lantbrukarna ser hoppfullt på framtiden och de tror på fortsatt lönsamhet. Majoriteten av de tillfrågade uppger också att de skulle rekommendera yngre att satsa på lantbruk eller jobb inom näringen. Samtidigt finns flera orosmoment att hantera, bland annat EU:s jordbrukspolitik och det svenska regelverket. Det visar Lantbruksbarometern som presenterades i förra veckan.

Under en tid av global osäkerhet och svängningar på marknaden har det svenska lantbruket klarat sig väl och branschen har en framtidstro. Växtodlarna upplever den högsta lönsamheten på flera år och tror på en positiv lönsamhetsutveckling.
– Mycket beror på världsmarknaden men det blev en ganska bra skörd och bra priser förra året. Men de som har en nischad verksamhet med exempelvis gårdsbutik har haft det svårare, säger Bengt Ström, lantmästare och specialist på jord och skog, Swedbank Avesta.
Enligt Lantbruksbarometern har färre lantbrukare valt att investera under 2020, delvis på grund av uteblivna investeringsstöd och osäkerheten kring coronapandemin. I stället har fler valt att utveckla och effektivisera befintlig verksamhet.
– Vi hoppas på investeringar på maskinsidan och en del väntar på besked om stöd och pengar avseende investering i byggnader. Där styr budgetperioderna på länsstyrelsen som i sin tur får pengarna från jordbruksverket, säger Bengt Ström.

En stark krona påverkar EU-stöden som betalas ut i euro. Kursen bestäms i månadsskiftet september/oktober vilket innebär att när ansökan görs på våren vet man inte vilket belopp som kommer att betalas ut till hösten.
– Det här skapar osäkerhet och ju starkare kronkurs desto lägre blir ersättningen, och tvärtom, säger Bengt Ström.
Grisköttsproducenterna upplever en lägre lönsamhet än tidigare, men tror på en återhämtning under året. Nötköttsproducenterna upplever däremot en förbättrad lönsamhet och tror på en positiv lönsamhet 2021. Även mjölkproducenterna är försiktigt positiva efter tre år med stabila mjölkpriser. Förra årets genomsnittliga avräkningspris var också den högsta någonsin.

Hur ser det ut med mjölkproduktionen i södra Dalarna?
– Många mjölkgårdar har lagt ner eller ställt om till annan produktion. Vi har ett bälte runt Borlänge, Gustafs och Stora Skedvi som producerar 40 procent av mjölken i Dalarna.
Coronapandemin har gjort att fler konsumenter handlar och tillagar sin mat själva i högre utsträckning i stället för att gå på restaurang och då väljer de svenska varor i butikerna. Det bidrar till att många producenter ser ljusare på sin framtida lönsamhet.
– Mycket är konsumentberoende och idag har fokus flyttats över till lokalproducerat och svenskt medan efterfrågan på Krav och ekologiskt minskar, säger Bengt Ström.

Du är specialist på jord och skog, vilka frågor är vanligast?
– Det handlar främst om investeringar, men oftast fungerar jag som bollplank i olika ärenden.
Bengt Ström är själv skogsägare och på frågan hur virkesmarknaden ser ut blir svaret:
– Det är bra efterfrågan på timmer, men inte på massaved så där är priserna sämre.
En annan utmaning är generationsskiften. Bengt Ström berättar att många har jobbat med lantbruk i hela sitt liv utan att ha någon som kan ta över. Det är hög medelålder i branschen, och det krävs en föryngring.
Bengt Ström påpekar att en stor utmaning bland både skogsägare och djur- och mjölkgårdar är att få tag på personal.
– Det är svårt att få tag på bra folk och att de stannar kvar i jobbet. Men förhoppningsvis kan det ändra sig med tanke på att allt fler söker till lantbruksskolor, säger Bengt Ström och tillägger:
– Överlag känns det ändå bra att lantbrukarna ser ljust på framtiden och att svensk mat efterfrågas, det är positivt.

Årlig rapport
Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Barometern har utkommit sedan 1987.
Till grund för rapporten ligger en intervjuundersökning bland 1 000 lantbrukare som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna. Intervjuerna har skett mellan 13 januari och 1 februari 2021.

Flera faktorer påverkar
När lantbrukarna får svara på vilka faktorer som kommer ha störst påverkan på deras framtida produktion är det framför allt ett område som sticker ut: EU:s jordbrukspolitik, vilket 62 procent svarade. Men även klimatförändringar, konsumentbeteende och det svenska regelverket skapar oro.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS