ANNONS

En ny rapport från Polisförbundet visar vad som konstateras höga siffror gällande hot och våld gentemot poliser.
Foto: Sonny Jonasson/Arkiv

Polisrapport visar ökat hot och våld

FALUN/DALARNA. Närmare hälften av landets poliser har utsatts för hot eller våld senaste året. Och hoten blir därtill allt grövre, visar en rapport som Polisförbundet nu presenterar. – Det här är en utveckling som vi aldrig kan acceptera, betonar förbundets ordförande Lena Nitz.

Statistiken visar också att siffrorna för hot och våld som riktas mot poliser är i markant grad än högre bland de poliser som arbetar i ingripande verksamhet.
Här passerar numren hela 8 av 10 poliser som alltså är föremål för verbala eller fysiska attacker.
Rapporten omnämner hot mot poliser individuellt likväl som med deras familjer som adressat.
Våldsamt motstånd, sparkar, slag, kast av flaskor och sten och beskjutningar med pyroteknik tillhör delar av de angrepp som åskådliggörs i enlighet med en nyligen genomförd Novus-undersökning. Undersökningen i fråga tilldrar sig vartannat år och i en målgrupp bestående av 2 000 poliser.

I nu redovisade resultat konstateras att lång tid med pandemirestriktioner inte innebär någon förändring i för poliserna positiv mening.
Såväl hot som våld klargörs tangera alltjämt höga nivåer.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz kommenterar i kraftfulla ordalag:
– Det här är en utveckling som vi aldrig kan acceptera och den måste vi vända.
– Hot och våld mot poliser är ett angrepp på hela samhället, säger Nitz i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att 82 procent av poliserna anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många poliser i yttre tjänst för att på bästa sätt hantera potentiellt eller faktiskt våld mot poliskollegor.
Framtidsutsikterna på området är enligt många poliser heller inte av uppmuntrande natur – 87 procent av de svarande spår att utsattheten för hot och ökar kommande två år.
Man uppger vidare att få poliser anmäler fall som innefattar hot eller våld. Anledningen är att många inte anser det vara idé, då det ändå inte tros leda till något.
53 procent känner även att de inte fullt ut får den utbildning som krävs för att hantera arbetet på säkrast tänkbara sätt.
– Att inte få den uppbackning som krävs när något händer är otroligt allvarligt. Den enskilt viktigaste åtgärden för att komma till rätta med polisers utsatthet är därför att vi blir fler, menar Lena Nitz.

Och fortsätter:
– Med fler poliser kan vi få fler uppklarade brott, arbeta mer med förebyggande insatser men också göra fler säkra ingripanden.
Vid sidan av en tydlig vilja att växa i antal torgför man också ytterligare åtgärdsförslag.
▪ Skärpta straff för våld och hot mot tjänsteman. Straffen har visserligen skärpts, men bara för grova brott. Även straffen för brott av normalgraden måste skärpas. Det vore ett sätt för samhället att markera allvaret i dessa brott och skulle också kunna ge poliser större känsla av upprättelse när de utsätts. Och en känsla av att samhället står bakom poliser, formulerar sig Polisförbundet i frågan.
▪ Skydda polisers personuppgifter bättre. De namnuppgifter som finns på polisers tjänstekort och på anmälningar gör att den som vill kan hitta uppgifter om polisers bostadsadress, vem man bor med, om man har barn och så vidare. För att göra det svårare att kartlägga och rikta hot och våld mot poliser och deras anhöriga behöver polisers identitetsuppgifter ersättas med tjänstenummer i anmälningar och fler poliser få särskilda tjänstekort där namnet ersätts med ett nummer.

Rapportens titel lyder “Polisman i tjänst ska tåla…” och står att finna på polisforbundet.se.
I september noterade Polisen en siffra om totalt cirka 21 200 poliser i landet. Målet uppges vara att denna siffra år 2024 ska ha vuxit till 26 200.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS