Personligt anslag av Broder Henrik Rapp

"För mig är det fortfarande viktigt med låtordning och hur låtarna sinsemellan harmonierar för att uppnå starkast möjliga helhet", berättar Broder Henrik Rapp, nu aktuell med andra plattan "Idioter lär oss och vi lär varann".
Foto: Lena Gorseth
FALUN Broder Henrik Rapp sjösätter nu sitt andra fullängdsäventyr. Och den här gången är det personligt. Den melodisäkre exilbjursingen gläntar på dörren till det innersta inre.

Och som ledmotiv bjuds en öppensinnad musikalisk färd där helheten är viktigare än enstaka ögonblick.
– Artisterna jag inspireras av har gjort så, och även jag försöker bygga på det gamla sättet genom att släppa album, berättar en jordnära musiker mitt i klivet mot nästa nivå i musiklivet.

Den intensiva rösten kommer till sin främsta rätt i låtar som “Underbar”, “Herregud” och “Mårtanberg” – en smått förtrollande trio melodiklimax på Henriks uppföljare till på bred front hyllade fjolårsdebuten “Är vi underhållna nu?”. Det nya alstret bär titeln “Idioter lär oss och vi lär varann” och frigörs av Dalapop/Valley Music.
En kraftfull rubricering som hämtar näring från både då- och nutid.
– Den anspelar lite på fördomar och är hämtad från Olof Palmes tal 1965, berättar Broder Henrik.
– På sätt och vis är den lika aktuell nu som då, i en tid då vi gärna klappar oss på axeln för hur långt vi kommit i vissa sammanhang, medan vi på andra nivåer har en del att jobba på.

Den musikaliska brygden är ett resultat av Henriks egna låtskisser som antagit demoform och sedan färgats av medmusikanternas tonpalett och flinka insatser i studion. Balans råder mellan pop, rock och ett melankoliskt narrativ som ömsom smeker, ömsom smärtar.
Texterna är denna gång personligare än någonsin.
– Vissa rader i vissa låtar är ganska jobbiga att dela med sig av, men förhoppningsvis gagnar det låten och blir något man som lyssnare kan knyta an till, funderar Henrik.
Den till Stockholm utflyttade Bjursåsadepten framhåller att han vägrar bli en sämre variant av husgudarna Bob Dylan, Kurt Cobain och Lars Winnerbäck.
– Hellre då att folk tycker att min musik är dålig, men att jag kan känna att uttrycket är mitt eget.

I samspel med nämnda inspirationskällor tar han emellertid gärna avstamp i vad som i dag inte sällan betraktas som gammalmodigt – att släppa hela plattor och verkligen bry sig om helheten före främjande av enstaka hits.
– Det låter kanske lite märkligt, men jag är lite nervös över att få en så kallad “stor” låt, jag gör hellre bra album och för mig är det fortfarande viktigt med låtordning och hur låtarna sinsemellan harmonierar för att uppnå starkast möjliga enhet, berättar Broder Henrik Rapp.

Man får intrycket att det vankas mycket Broder Henrik Rapp på många fronter. Är det nu det sker?
– Det verkar vara en hel del som vet vem jag är och första skivan gick roligt nog ganska bra.
– Många har sagt att mina texter är något annat, något eget, och det är omdömen gör mig oerhört glad och betyder mycket, betonar Henrik.

Och målar sitt förhållningssätt till den nu i alla väderstreck dominerande gulbruna årstiden som en kreativ högtid.
– Jag älskar ju hösten. Under sommaren händer det så mycket annat, det är ständigt ljust och man liksom förväntas delta i allt möjligt.
– Hösten är som en välkommen ursäkt, och jag tycker om att jobba med musik denna tid. Ibland är det tur att man bor i Sverige, då får man mycket gjort, skrattar Broder Henrik Rapp.

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

Dalarna gillar att grilla. Då det kan bli en hemmasommar tippas extra många vilja lägga på ett kol. På gallret hamnar allra helst lokalproducerad mat.
Sångerskan Isabella Lissars, 20 år, från Hedemora och gitarristen Bo Nygårds, 19 år, från Falun får Lennart Wikströms jazzstipendium.
Falu gruva gläntar på dörren till dåtiden. En gruvarbetarbostad hälsar välkommen in i vad som var. Ett rustikt och vackert tidsdokument som än i dag färgar Falun.