ANNONS

Carin Franzén, professor vid Linköpings universitet. Foto: David Einar
Foto: David Einar

Perfektion är lyckans fiende

HÄLSA. Vi tränar, äter rätt och går på senaste latteyogan allt för att bli bättre och duktigare. Trots det ökar den psykiska ohälsan. Botemedlet kan finnas i 400 år gammal litteratur.

I det hypermoderna samhället går allting snabbt och pressen på att vara snygg, smart och duktig är starkare än någonsin. Den självpålagda bevakningen av våra jag via sociala medier har skapat en global byagemenskap som ständigt granskar, och om det blir som en vill gillar, våra liv. Eller framför allt, vår person. Det här gör oss hypermedvetna om oss själva och jakten på lycka blir lika med jakten på perfektion.

Men det får det vara slut på, säger litteraturprofessor Carin Franzén som i boken “När vi talar om oss själva” undersöker samtiden genom 400 år gammal litteratur. I fokus står vi människor och vår självbild. Vi kan inte fortsätta att vara lydiga subjekt som bränner ut oss själva i försöken att uppnå perfektion, menar författaren.
– Hur kan vi hitta befriande strategier? I ett sökande efter svar på den frågan fann jag inspiration hos 1600-talets tidigmoderna fritänkare, eller libertiner som de också kallades, säger Carin Franzén som bland annat forskar om hur litteratur kan fungera som motstånd under olika tider och på olika platser.

Carin Franzén menar att 1600-talet har haft ett stort inflytande på oss nutidsvarelser. Det var då som föreställningen om människan som en autonom, tänkande och rationell varelse växte fram, en syn som idag är självklar för de flesta av oss när vi definierar oss själva.
Våra kroppar och sinnen är satt i ständig disciplinering. En disciplinerad kropp talar om en disciplinerad person som inte hemfaller åt svullande, onyttiga utsvävanden eller dåliga vanor. Men den här enorma kontrollen över jaget blir också ett slags fängelse som snarare skapar stress och dåligt samvete än lycka.

Genom de sociala mediernas framväxt har framställningen av jaget hamnat i rampljuset. Bland annat därför försöker Carin Franzén ge en tillbakablick på subjektivitetens framväxt. Hon menar att subjektiviteten är i sig själv inget. Den uppstår när vi reagerar och svarar på den kulturella och sociala omgivningen. Idag tar vi till exempel för givet att individualism och självförverkligande är grundläggande för vår subjektivitet samtidigt som den typen självintresse är en del av den kapitalistiska ordning som idag är global. Så även om vi ser oss som individer med egna uttryck så formas vi av en omvärld som just nu präglas av ett hetsigt konkurrens- och prestationssamhälle.

Så för att hitta bot mot den skenande mentala ohälsan måste vi också hitta bot mot prestationsjakten. Helt enkelt inte infoga oss i systemet. Och det inte genom att prestera ännu bättre på yogamattan eller att meditera hårdare utan genom att ta lärdom av 1600-talets fritänkare. De anpassade sig till det omgivande samhället, men utvecklade samtidigt strategier av motstånd, genom att kritiskt analysera sig själva och de koder som styrde den tidens beteenden. Den nya självhjälpen är kanske 400 år gammal.
– Med tanke på de kriser vårt samhälle står inför idag, tror jag att det kan vara en god idé att inte bara blicka framåt. Den tidigmoderna perioden är en del av vår historia, som kan få oss att tänka på nya sätt, säger Carin Franzén.

Jonas Rosenqvist

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS