Per-Olof har använt en helt vanlig cykel och den ser ganska liten ut i relation till jetmotorn som består av stora i hopsvetsade rör.
– Det är en sån här motor som tyskarna hade på sina V1-missiler de skickade iväg för att bomba London under andra världskriget. De tankade precis så det räckte dit och så ramlade de ner där, berättar han.
Bränslet han använder är flytande propan, det vill säga gasol. Propanet körs in i rören, där det finns tändstift som tänder igång, för att sedan med tillförsel av luft starta själva pulserandet som i sin tur skapar dragkraft, enligt Per-Olof.
Men det är dyrt med propan så han hoppas kunna använda vanlig bensin eller diesel senare.
Per-Olof har tidigare lyckats få igång motorn och fick till och med cykeln att röra sig framåt när han gasade, men just den här dagen går det inte som han vill.
Det mullrar och kommer svart rök ur rören i varje fall när han släpper på propanen från tuberna som sitter på var sida, men sedan blir det inget mer.
– Det ska mullra ännu högre och slå ut som eldkvastar längs bak när det funkar som det ska, förklarar han.
Men han tänker inte ge sig förrän han kan driva fram cykeln med hjälp av sin jetmotor. Och rent teoretiskt skulle cykeln kunna gå i cirka 100 kilometer i timmen, menar han.
– Det är bara ”trial and error” som gäller. Det finns ju ingen att fråga så det är bara att prova och prova igen, säger Per-Olof Österberg.
MARIA KARLSSON
