ANNONS

Jessica Bornström, delägare, är beredd med brickan fylld av semlor tillsammans med Michael Lindahl och konditor Hans-Göran Rubin.
Foto: Rose-Marie Eriksson

På Elsas har tangotårtan fått ge plats för den mandelmassefyllda gräddbullen

I dessa tider är nog semlor det mest uppskattade bakverket och många tjuvstartar långt innan den “lovliga” fettisdagen. Det vet Jessica Bornström med personal på Elsas i Norberg.

– Kunderna börjar fråga efter semlor redan före jul, och ibland ännu tidigare, och nu är det semlor som är det mest efterfrågade bakverket, säger Jessica Bornström som äger och driver Elsas tillsammans med Kristina Leijonhufvud

Den vackra gula byggnaden är ett signum i centrala Norberg, och dess goda rykte lockar kunder långt utanför kmmun- och länsgränsen.
Konditoriets anrika historia är värd att upprepas och startade för 105 år sedan, 7 maj 1916. I augusti 2015 brann Elsas konditori ner till grunden i en anlagd brand och som ingen gripits för än. Med mycket möda, lokal kraftsamling och envishet byggdes konditoriet åter upp och nyinvigdes den 7 maj 2017.
Det var också i samband med nyinvigningen som Jessica Bornström kom in som delägare.
– Jag älskar att driva verksamhet i den här byn. Alla är så hjälpsamma och företagen stöttar varandra. Vi har också fint stöd av kommunens förenings- och näringslivsutvecklare Tobias Back, säger Jessica Bornström.

Konditoriet har cirka tio heltidsanställda plus ett gäng extraarbetare. Själv började Jessica Bornström att arbeta på Elsas långt innan hon klev in som delägare.
– Jag började sommarjobba här redan som 15-åring, sen har jag jobbat lite till och från, säger Jessica som för närvarande har en annan uppgift som ligger henne varmt om hjärtat.
– Ja, nu är jag hemma en del med sonen Levi som nyss fyllt ett år, och det är jättekul.

Elsas erbjuder många olika sorters bakverk och tangotårtan har funnits med sedan 1920-talet, men nu är det semlor som är i centrum. De senaste åren har det dykt upp mängder med varianter på den klassiska semlan, och det har man även provat på Elsas.
– Vi har bland annat provat att baka blåbärssemla och semla med choklad, men här är det den klassiska semlan med mandelmassa och grädde som kunderna vill ha, säger Jessica och fortsätter:
– Vi gör vår egen mandelmassa och vi månar om svenska råvaror och närproducerat.

Hur har pandemin påverkat er?
– Det har gått ganska bra trots allt och vi har anpassat hela verksamheten för att kunna ta emot kunder på ett säkert sätt. Vi har också en fantastisk personal som är flexibla och kreativa. Jag är så stolt över de som medarbetare och kollega, säger Jessica.
Hon säger vidare att de också garderat sig inför stundande Engelbrektslopp, även om årets upplaga inte genomförs som tävling utan som publikfria skidlopp.
– Många skidåkare kanske har någon som kör dem hit och som kanske stannar till här för en fika medan de väntar. Därför har vi garderat oss med dörrvakter och extrapersonal.
– Nu har vi öppnat och värmt upp verandan så får vi se hur det går. Vi har ju så fina skidspår här i Norberg och det lockar besökare.

Jessica går in i bageriet för att hämta en bricka med semlor som konditor Hans-Göran Rubin bakat.
– Vi brukar starta semmelbaket andra veckan i januari och det blir klassisk semla, wienersemla och vaniljsemla, säger Hans-Göran Rubin.

Hur många semlor bakar du på en dag?
– Idag rör det sig om 70-80 semlor men under helgen kan det bli över 100 semlor, och på tisdagar kan det bli ännu fler. Då bakar vi lite större semlor och det gör vi även på fettisdagen. Förra året bakade vi runt 1 000 semlor på fettisdagen.
– Under fettisdagen har vi även försäljning genom fönstret och säljer färdigförpackade semlor för att undvika trängsel, säger Jessica Bornström.
På frågan om de själva har ätit någon semla blir svaret att de ätit en semla var, hittills. Kanske det blir fler på den aktuella fettisdagen som i år infaller 16 februari.

En god historia
Redan på 1500-talet fanns speciella simlebagare i Köpenhamn.
Ur ett recept på semlor, år 1737, framgår att så kallade blårussin, korinter, socker och kanel ingår i degen.
Den 12 februari 1771 dör kung Adolf Fredrik (far till Gustav III) på fettisdagens kväll efter en bättre middag där hetvägg eller semlor ingick. Under fettisdagen, som är är den första tisdagen efter fastlagssöndagen, skulle man festa ordentligt. Maträtterna påminde om julen med dopp i grytan, fet fläskmat och liknande.
Under 1800-talet kryddas innanmätet med kummin och pomerans. År 1850 börjar mandelmassa användas i “hvetesimlan” som då serverades varm mjölk och ibland med smält smör. 1890 får semlan den form den har idag och på 1930-talet blir den vispade grädden allmänt förekommande i semlan.
Under 1950-talet fick Jordbruksnämnden motta en polisrapport om en Malmöbagare som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Ända in på 1960-talet var det förbjudet för konditorier att bjuda på semlor andra dagar är tisdagar och då endast veckorna mellan fettisdagen och påsk.
Källa: Svenska semleakademin

 

Tid att spå väder
Fettisdagen inleder, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. De tre fastlagsdagarna betraktades som lämpade för att ta vädertydor, det vill säga förutsäga kommande väder. Långa istappar på fastlagsnatten ansågs över hela landet vara ett gott tecken, då skulle stråsäden och linet bli långt. God spannmålsskörd skulle det också bli om fastlagen var klar, torr och helst också solig. Om det tinade på fettisdagen så att det blev takdropp skulle korna mjölka bra under sommaren, och lika stora som dropparna var skulle sädeskornen bli.
Källa: Nordiska museet

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS