Den nya stadsarkitekten delar sin tjänst mellan Ludvika och Smedjebacken. Han är själv uppvuxen i Falun, men bekant med båda orterna via släkt och vänner.
– Mycket av arbetet i både Smedjebacken och Ludvika kommer att handla om att ta fram stadskärnans kvaliteter och att fylla igen luckor i stadsbilden; att förtäta med hänsyn till den bebyggelsestruktur som finns, säger han.
Jonatans roll blir att arbeta med arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor inom respektive kommun. För att kunna göra det på bästa sätt måste han inledningsvis lära känna såväl kommunerna som deras historia.
– Man måste förstå sig på platsen där man verkar, så att man inte klampar in som en elefant.
En stadsarkitekt får inte misstas för en bromskloss. Tvärtom blir Jonatans roll att hjälpa kommunerna att förändras på ett bra sätt, det kommer främst att handla om kommunernas tätorter.
– Att man tar hänsyn till miljön innebär inte att det ska vara en statisk miljö. Staden måste få sina årsringar, men på ett sätt som tar hänsyn till dess historia, säger han.
I Ludvika finns väldigt fina byggnader konstaterar han, inte minst av Cyrillus Johansson.
Cyrillus Johansson var Ludvikas stadsarkitekt åren 1931−1941. Som sådan ritade han även några byggnader i staden, bland dem Ludvika stadshus.
– Jag tror att man kan lyfta den centrala stadskärnan genom att göra den lite tätare. Spännande är också det pågående arbetet med Väsmanstrand.
Han tycker att det är viktigt för en mindre stad att ta tillvara på sina kvaliteter, inte bara ekonomiska, utan även ekologiska och sociala värden.
– Min roll är att jobba långsiktigt. En byggnad med många kvalitéer får en längre livstid.
