ANNONS

Ingemar Udd kan nu konstatera att Löfmarken varit befolkat långt tidligare än vad som hittills varit känt. Han kan nu säga att området var befolkat redan under 1300-talet förmodligen tidigare än så.
Foto: Mikael Eriksson

Nya rön om byn Löfmarken

SÖDERBÄRKE. Ingemar Udd brinner för att få fram fakta om Löfmarken och att visa området. Förhoppningen är att det ska bli ett besöksmål för såväl ortsbor som besökande turister.

Hösten har målat naturen i allsköns färger. Jägarna har under den första älgjaktsveckan intagit sina positioner i skogarna. Uppe vid Löfmarken, eller som det står på kartan Lövmarken, på skogarna mellan Norn och Söderbärke råder lugnet. Ingemar Udd och Siwert Johansson har slagit sig ned på en av de bänkar som finns utplacerade. Termoskaffet har hällts upp och ivrig som ett barn på julafton vill Ingemar Udd berätta om de nya rön hans oförtröttliga sökande efter fakta om den sedan länge rivna byn Löfmarken resulterat i.

Sedan tidigare fanns det belagt att området befolkades under 1500-talet. Det nya är att Ingemar Udd nu i sina papper hittat noteringar på att det någon gång under åren 1410 till 1420 föddes en person i byn med namnet Hans Erson som sedermera fick en son med namnet Hindrik Hanson. Det tyder också på att området bör ha varit befolkat redan under 1300-talet och kanske tidigare än så. Långt mycket tidigare än vad som hittills varit känt.
– Kunskapen om bergsbruket fanns i Norberg så det måste ha varit därifrån de kom, säger Ingmar Udd.

Han pekar på Lapphyttan utanför Norberg som var igång redan under 1100-talet och som är Sveriges mest kända hyttplats. Men också det faktum att han på kartan sett hur den gamla kyrkvägen från Norberg via Fragg går till Spjutsbo och där övergår till en stig som når fram till Löfmarken. Något som ytterligare förstärker hans tes att de som bosatte sig i Löfmarken bör ha kommit från Norberg. Ingemar Udd säger att bergsfogden som fanns i Norberg vid den här tiden hade en son som flyttade till Gäsjö och som därifrån rört sig upp mot Löfmarken.

I skogarna runt Löfmarken finns flera hyttor som kan dateras tillbaka till 1300-talet. Bland annat den i Gläfse. Och i Löfmarken finns lämningar efter ett par smedjor där järnet från dessa hyttor kan ha bearbetats.

En som har egna minnen från Löfmarken är Siwert Johansson. Mellan åren 1941 och 1946 bodde han här med sin familj.
– Det var ganska tufft, det var under krigsåren, minns han.
Av boningshuset återstår i dag bara grunden. Väggarna till ladan står fortfarande kvar.
– Här hade vi tre kor, berättar han och visar den källa ur vilken de hämtade vatten.
Han säger att byn var bebodd fram till början av 50-talet och därefter lämnades den åt sitt öde. I början av 60-talet revs de sista byggnaderna och naturen började återerövra området. I dag finns husgrunder kvar som vittnar om det liv som en gång fanns i Löfmarken. 34 olika byggnader är det som en gång funnits i byn.

Den gamla höladan från 1500-talet har rustats. Löfmarken håller även på att åter än gång göra rättvisa åt sitt namn då granskogen har huggits ned till förmån för björk och andra lövträd. Ingemar Udd har en önskan om att få hjälp med att städa undan det ris och annat som finns kvarlämnat efter skogsarbetena.
– Vi är några få och vi är äldre så vi orkar inte själva, säger han.
Tanken är att även den granskog som skymmer den milsvida utsikten också ska tas ned.

En vandring med de båda är en historielektion och en tidsresa där minnen och fakta blandas. Och Ingemar Udd vill att fler ska hitta fram till Löfmarken, att det ska bli ett utflyktsmål för både de som bor i närområdet men också att fler turister ska hitta fram.
För att ge en bild av hur det en gång kan ha sett ut har bilder satts upp. En del av bilderna visar hur det faktiskt såg ut medan andra bilder mer har rollen av att visa hur husen kan ha sett ut.

Publicerat i Annonsbladet vecka 44 2018.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS