Konsultbolaget SRK har haft i uppdrag att göra en ”scoping study” för att bedöma förutsättningarna och lämpligt tillvägagångssätt för den fortsatta utvecklingen av Väsmanfältet, hur man kan bryta och öka tonnaget järnmalm.
Södra Väsmanfältet, som NIO har bearbetningstillstånd för har sju miljoner ton indikerad och 86 miljoner ton antagen mineraltillgång.
SRK beskriver i rapporten en gruva med brytning dels under Finnäset och Lyviksberget, dels i en mineralisering under sjön Väsman. Gruvan skall förbindas med anrikningsverket som planeras byggas för Blötbergsgruvan via en tunnel.
Gruvplaneringen utgår endast från de mineraltillgångar som tidigare kartlagts med NIOs borrningsprogram.
SRK beräknar att det behövs ytterligare investeringar, utöver de 2,4 miljarder kronor som behövs för återstarten i Blötberget, fram till driftstart, ovan och under jord, för Väsmanfältet.
Södra Väsmanfältet har med dagens data bara malm för åtta års drift, men det hoppas NIO kunna förlänga.
Förslag ett är kostnadsberäknat till 116 miljoner dollar, 1,1 miljarder kronor:
• År 1 – Transportörstunnel, drivs med 240 meter i månaden från Blötberget till Finnaset med ventilationshakt varje 1 100 meter.
• År 2 – Tunneln fortsätter till Väsman med parallell ventilationsdrivning från
Finnäset, produktion startar i augusti.
• År 3 – Fortsätter till det övre området i Väsman, produktion på två miljoner årston.
• År 4 – Full produktion med 3,4 miljoner årston.
SRK har också beskrivit ett alternativt upplägg där malmkropparna i södra Väsman även nås norrifrån via en tunnel från den befintliga rampen i Iviken som SSAB byggde innan Håksbergsgruvan lades ned.
Epirocs tunnelmalningsmaskin, Mobile Miner kan ha utvecklats så att den kanske kan användas när det blir dags för NIO attbörja arbeta med orterna till Väsmanfältet. Foto Epiroc
Alternativet med en andra tunnel från Håksberg är beräknad till 124 miljoner dollar, 1,2 miljarder kronor.
• År 1 – Tunneldrivning, Från Blötberget till botten av Väsmangruvan där en kross installeras och tunneldrivning från Håksbergsgruvorna med 240 meter i månaden till botten av Väsmangruvan.
• År 2 – Tunneln från Iviken når botten av Väsman.
• År 3 – Full produktion på 3,4 miljoner ton uppnådd från alla tre gruvområden (södra Väsman, Lyviksberget och Finnäset).
Studien rekommenderar ytterligare prospektering för att utöka mineraltillgångarna och föreslår bland annat ett kompletterande borrprogram med 25 borrhål på tillsammans 13 350 meter från Väsman och stränderna runt Väsmanfältet.
“Studien utgår endast från den mycket begränsade mineraltillgången som vi har borrat upp inom vår bearbetningskoncession. Man måste vara försiktig med vilka slutsatser som kan dras av en scopingstudie, men en slutsats vi drar är att det finns all anledning att fortsätta med studier och prospektering, dels på större djup, men framförallt att undersöka norra delen av Väsman. Upprepade magnetiska undersökningar indikerar en omfattande mineralisering här”, säger vd Lennart Eliasson i rapporten.
Publicerad i Annonsbladet Dalarna, Ludvika/Smedjebacken v 48
