Skälet till att länsstyrelsen måste pröva rabatten och ge sitt tillstånd beror på att kyrkogården är en gammal begravningsplats.
– Rabatten ska blomma från tidig vår till sen höst, säger blomsterrabattens initiativtagare Maria Samils, kyrkvaktmästare i Säterbygdens församling.
Hon bodde i Säter för 20 år sedan och minnet av den gröna kyrkogården som har bitit sig fast.
Om vädret så tillåter börjar man gräva rabatten under hösten och planterar de första lökarna.
Rabatten blir elva meter lång och anläggs intill en gran och cypressplantering.
Maria Samils hoppas också att kunna anlägga nya rabatter mellan församlingsgården och parkeringen för att odla blommor som ska följa kyrkoårets färger, de liturgiska färgerna. Kyrkoårets fem färger är vitt, violett, grönt, rött och svart. De syns på textilier, blommor, på prästens kläder och numera också i toppen av tornet i Säters kyrka som lyste grönt en mulen regntung höstdag.
– Grönt är den största färgen under kyrkoåret, berättar hon och hoppas att det ska gå att odla snittblommor i rabatterna mot parkeringsplatsen och därmed minska behovet av inköpta blommor och så hoppas hon att blomsterprakten ska bidra till den biologiska mångfalden med alla bin och fjärilar som också kommer att tycka om församlingens nya idéer.
Hur länge kyrkogården vart i grön gräsmatta med några träd, rododendron och syrener vet nog ingen idag, att det varit en begravningsplats syns dock på gamla gravhällar i sten och gjutjärn runt Säters kyrka.
Kyrkorådets ordförande Hans Eskilsson berättar att i början av 1900 talet så sattes det stopp för begravningar på kyrkogården när benrester trängde upp genom lerjorden alla begravningar sker vid begravningsplatsen vid Lilla Näsåkern norr om Säter på andra sidan Ljusterån. Den begravningsplatsen anlades redan 1715 .
– Kyrkogården är unik i sitt slag eftersom det antagligen var den första stadskyrkogården som inte är placerad i anslutning till en kyrka, berättar Hans Eskilsson.
FAKTA Säters kyrkohistoria
Säters kyrkohistoria börjar redan på 1100-talet då Dalsby kapell anses ha byggts. På den tiden var bebyggelsen samlad i Dalsbyn, ett par kilometer nordväst om dagens Säter. Från det gamla kapellet finns två medeltida Kristusbilder i den nuvarande kyrkan.
År 1628 byggdes en träkyrka på den plats där Säters kyrka finns i dag. 1635 revs den och ersattes med en stenkyrka. Kyrkan var uppförd i gråsten med 1,7 meter tjocka murar, som fortfarande finns som en del i den nuvarande kyrkan.
Med åren kom kyrkobyggnaden dock att ge stora bekymmer, byggd på tjälsjuk jäslera som orsakade stora sättningsskador och som ledde till att också benrester trängde upp på kyrkogården till flytt av begravningsplatsen.
Arbetet med att uppföra den nuvarande kyrka inleddes 1778, det 104 fot höga tornet byttes ut 1806–1807, då det stod på ostadig grund.
