ANNONS

Gunilla Öhrn visste inte riktigt hur hon ska känna inför ledigheten och det blev inte alls som hon tänkt. Coronan intog världen och alla fick anpassa sina liv efter den, men nu går hon textilkurs på Fornby folkhögskola och säger att det är ett perfekt sätt att vara pensionär på.
Foto: Veronica Rigtorp

Nu har Gunilla Öhrn landat

Efter 41 år och 3 månader har Gunilla Öhrn gått i pension. – Fråga mig inte vad jag ska göra, sa hon då. I nästa andetag: – Jag ska landa.

Och det har Gunilla Öhrn gjort, genom att gå kurs i Textil för kropp och själ.
Det var gruvsamt och hon visste inte riktigt hur hon skulle känna inför pensioneringen. Det var dags och hon hade åldern inne, men hon har trivts på jobbet och tyckte det kändes konstigt att hon skulle sluta. Om det blir några inhopp framöver får arbetsgivaren Svenska kyrkan avgöra, menar hon.

Arbetet inom kyrkan började redan 1978 då hon blev uppringd och tillfrågad om hon ville ha ett vikariat på kansliet, på den vägen blev hon att arbeta inom Svenska kyrkan, fast hon egentligen ville bli arkeolog.
Yrkesvalet har hon inte ångrat. Det har gett henne så många härliga möten.
– Jag har mött så otroligt många Borlängebor.

Redan 1994 kom hon till Jakobsgården och Jakobs kapell. Här var Gunilla med och arrangerade så många aktiviteter genom åren att det skulle bli en tjock bok, att skriva om dem alla. Kvinnoluncherna, integrationsarbete och internationella festen är bara några av de större.
Gunilla Öhrn är i botten utbildad socionom och senare läste hon sociologi på högskolan. 2006 kom hon till samtalsakuten där hon stannat tills pensioneringen.
Hennes humanitära arbete har genomsyrat hennes yrkesbana och privata liv. Föreningen Rädda ett liv, som körde transporter med förnödenheter till Kosovo, var ett av dessa.
– Vi körde 22 långtradare med förnödenheter. Verksamheten växte så till den grad att föreningen hade en stor industrilokal i Falun, där allt omhändertogs, packades och märktes.

Det var också vid ett av besöken i Kosovo som hon genom lite roliga händelser kom att få träffa presidenten Rugova. De båda fann sig ha samma fritidsintresse i stensamlande.
– Vi var båda stentokiga, berättar hon och skrattar.
Hennes egen samling är enorm och genom åren har hon plockat många stenar. Slipat en del på Geologiska museet och gått silverkurs, som har resulterat i bland annat de vackra ringar hon har på sin vänstra hand.

Hon har anmält sig till kurs i textilt hantverk på Fornby folkhögskola som genomförs under hösten.
Så när hon inte går textilkurs så har hon sin pigga mor på 94 år att hitta på saker med, när inte barn och barnbarn pockar på uppmärksamhet, så det är nog ingen riska att Gunilla blir sysslolös.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS