ANNONS

Flera hårda plastförpackningar åker felaktigt ner i soporna.
Foto: Pressbild

Mycket hamnar fel i hushållssoporna

AVESTA En stor del av hushållens brännbara restavfall skulle kunna återvinnas på andra sätt än genom förbränning. Det visar en plockanalys i Avesta i samarbete med Dala Avfall och övriga kommuner i Dalarna. – Vi har en hög andel restavfall jämfört med andra kommuner i länet. Och så har det sett ut ända sedan vi började med de här mätningarna och införde matavfallssorteringar, säger Erik Nordén, vd Avesta Vatten.

Restavfall är det avfall som slängs i det gröna kärlet och sedan går till förbränning. I plockanalysen har man utgått från den vanliga soppåsen och vad som är rätt sorterat och vad som hamnat fel. Detta sker genom stickprov och man har även tittat på de som hemkomposterar.
Under en pressträff med Avesta Vatten informerade Erik Nordén om resultatet tillsammans med miljöingenjör Daniel Zetreus och styrelseordförande Patrik Sundin.
Resultatet av plockanalysen, som genomfördes hösten 2020, visar att cirka 60 procent av villahushållens restavfall går att återvinna på annat sätt än genom förbränning. Detta innebär en väsentlig klimatpåverkan genom ökade koldioxidutsläpp då stora mängder material som skulle gå att återvinna istället körs till förbränning.
– Det kostar ju att förbränna det här och i första hand är det en miljöaspekt men även kostnadsaspekten spelar roll, säger Erik Nordén.
– Ja, det är viktigt att komma ut på alla fronter och informera om det här, främst om klimatnyttan, säger Patrik Sundin.

Plockanalysen är uppdelad i olika fraktioner där ungefär 35 procent är förpackningar, 15 procent matavfall, och sedan övrigt som både är fel respektive rätt sorterat. Varje villahushåll i Avesta slänger drygt fem kilo restavfall per vecka. Textilavfallen har också ökat och varje hushåll slänger 0,3 kilo textilavfall varje vecka.
– Tittar man på plastförpackningar är det 0,8 kilo per hushåll och vecka. De stora volymerna man vill ha undan är förpackningar och mycket av matavfallet är kvar i sina förpackningar, säger Daniel Zetreus.
Vanligt avfall är exempelvis potatisskal, skinn och ben från bland annat fisk och fågel och så vidare.
– Sen dyker det ju även upp elektronik, batterier, lampor med kvicksilver, en del kanyler och läkemedel. Inga jättemängder men det är tillräckligt illa att det förekommer, säger Erik Nordén.
Det finns också ett producentansvar genom återvinningsstationer där ett privat företag har ansvaret.
– Förpacknings- och tidninginsamlingen, FTI, samlar in 124 ton plastförpackningar per år och vi skickar 450-650 ton till förbränning varje år, säger Erik Nordén.
–Skulle vi bli 25 procent bättre på att sortera och minska mängden felsorterat som går till förbränning motsvarar det koldioxidutsläpp från 133 personbilar som kör 1 500 mil under ett år. Det skulle även innebära en minskad kostnad med 500 000 kronor per år, säger Daniel Zetreus.

Är det slarv eller okunskap som bidrar till felsortering?
– Det är svårt att svara på men jag tror att många gånger handlar det om bekvämlighet. Att Avesta har sämre siffror beror också på att vi inte har separerat matavfall så länge, säger Erik Nordén.
Det kan dock konstateras att det finns förbättringspotential i Avesta kommun.
– Det som både är positivt och förvånande är att flerfamiljshushållen var bättre på att sortera. Det ska börja i hemmet men det är ofta inte anpassat i lägenheter med små kök att ha flera kärl till avfall. Det är något man ska försöka komma tillrätta med och när man bygger nytt försöker man att tillgodose de här behoven, säger Erik Nordén.
Bekvämligheten handlar också om hur nära man har till en återvinningsstation. Daniel Zetreus påpekar att inför man fastighetsnära insamlingar ser man att effekten på källsortering slår igenom ganska rejält. Det är också viktigt att företaget sköter återvinningsstationerna.
– Är det överfullt i containrarna hör man av sig till kommunen, men det är FTI som har ansvaret och jag tycker att de skött det relativt bra här, säger Erik Nordén.

Hur kan sorteringen bli bättre?
– Ett sätt är att jobba med taxan som ska bygga på självkostnadsprincipen. Slänger man bara det som ska hamna i det brännbara kärlet räcker det normalt att vi hämtar avfallet var fjärde vecka. Det kan utgå en premie om man inte hämtar lika ofta, det är något vi kan titta på, säger Erik Nordén.
– Är man duktig på att sortera blir det inte mycket att bära ut i soppåsen. På dalaavfall.se finns en bra guide om hur man ska sortera, säger Daniel Zetreus.

Så gjordes analysen
En plockanalys går till så att representativt stickprov från en del av restavfallet från hushållen under en vecka sorteras upp, dokumenteras och vägs. Stickprovet är uppdelat på villahushåll och flerbostadshus. Från stickprovet kan man dra slutsatser över hur stora mängder totalt på ett år som skulle kunna återvinnas om det sorterades rätt från början.
Plockanalysen visar att 60 procent av villahushållens restavfall går att återvinna, motsvarande siffra för flerbostadshusen är 62 procent.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS