Muskelaktivitet renar blodet från stress

Muskler bildar ett enzym som renar blodet från skadliga stressämnen.
Foto: Pixabay
DALARNA. Att stress och depression kan lindras genom fysisk aktivitet vet vi. Men vi vet inte varför. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att när muskler används renas blodet.

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och ett folkhälsoproblem världen över. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar antalet drabbade till 350 miljoner människor. Det är egentligen okänt varför träning har en välgörande effekt på hjärnan. Studien från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda tidskriften “Cell” är ett steg mot att bättre förstå hur denna skyddande effekt uppnås.

– Vi vet egentligen inte vad depression är, rent neurobiologiskt. I vår studie har vi bidragit med en pusselbit till den beskrivningen och vi har en förklaring till vad som sker biokemiskt när motion skyddar hjärnan från att skadas vid stress, säger Mia Lindskog, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Det är sedan tidigare känt att proteinet PGC-1a1 ökar i musklerna och stärker dem vid fysisk aktivitet. Forskarna har i studien använt sig av en framavlad mus med höga nivåer av PGC-1a1 i musklerna, vilket innebär att dessa möss föds med vältränade muskler.

Dessa möss och vanliga möss utsattes sedan för stressande miljöer, till exempel höga ljud, blinkande ljus och omvänd dygnsrytm på oförutsägbara tider. Efter fem veckors mild stress hade vanliga möss utvecklat depressivt beteende, medan möss med vältränade muskler på genetisk väg inte hade några depressiva symtom.

– Vår forskningshypotes var att musklerna tillverkar något ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi fann egentligen det rakt motsatta: vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen. Musklernas funktion i det här sammanhanget påminner alltså om njurens eller leverns, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Forskarna upptäckte att möss med högre nivåer av PGC-1a1 i musklerna också hade högre nivåer av ett enzym som heter KAT, även det i musklerna. KAT bryter ner ämnet kynurenin, som bildas vid stress, till kynureninsyra, en substans som inte kan gå över från blodet till hjärnan.

Den exakta funktionen av kynurenin är inte känd, men höga nivåer av kynurenin har kunnat uppmätas hos patienter med psykisk sjukdom. Den här studien visade också att när vanliga möss fick kynurenin så fick de också ett deprimerat beteende. Möss med ökade nivåer av proteinet PGC-1a1 påverkades inte. I nästa led lyckades forskarna också se hur detta leder till ökade nivåer av enzymet KAT som alltså omvandlar kynurenin till ett ämne som inte kan nå hjärnan.

– Det är möjligt att det här öppnar för en ny farmakologisk princip vid behandling av depression. Möjligen kan man försöka påverka funktioner i musklerna i stället för funktioner i hjärnan. Musklerna verkar ha en filtrerande effekt som om den aktiveras kan skydda hjärnan från sådant som skadar den och gör den sjuk, säger Jorge Ruas.

Publicerad i Annonsbladet vecka 12 2019.

Jonas Rosenqvist/CC

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

HÄLSA. Att närmiljön påverkar oss och vår allmänhälsa är något vi alla är medvetna om, men få har svaret på hur.
AVESTA. Marcus Blomqvist, 24, fick diagnosen OCD som nioåring. Nu vill han berätta om sina upplevelser av psykisk ohälsa. Men även att få fler att prata om det.
SÖDERBÄRKE. – Nia räddade livet på mig, jag vet att det är stora ord, men det är så jag känner det. Nu har jag redskap så att jag kan jag dansa genom livet, säger Christina Maria Bladh.