ANNONS

Ungdomsidrott ska handla om att ha roligt och att må bra enligt Annonsbladets Niclas Bergvall.
Foto: Niclas Bergvall

“Min åsikt: Toppa aldrig i ungdomsidrotten!”

Annonsbladets Niclas Bergvall har följt ungdomsidrott i över 30 år och han är bekymrad: “Jag har sett barn med tårar i ögonen vandra av planen med känslan av att de inte räcker till.”

Jag har sett det på nära håll som tränare och ledare.
Jag har sett det via läktaren under 30 år som sportjournalist.
Sett barn med tårar i ögonen vandra av planen med känslan av att de inte räcker till.
Jag har hört det pratats om det nästan sedan tidernas begynnelse.
Ja, problemet finns i nästan alla klubbar.

Det här ska handla om den tidiga toppningen i lagsporter.
Alla har vi en åsikt. Jag också.
Min är: Toppa aldrig ett lag.
Aldrig?
Jo, representationslagen – det vill säga seniorlagen i föreningarna.
Men även där vacklar jag lite…

Vad är idrottens syfte och mål i grund och botten?
Här kan det bli många svar.
För mig är det att ha roligt och att må bra.
Likt det liv vi lever.
Helt enkelt att se möjligheterna och ta vara på varje dag oavsett om det gäller vardagslivet eller sportandet.

Jag har diskuterat toppning med ”sportfolk” i lika många år som jag arbetat som sportjournalist och åsikterna som levererats är ofta:
”Visst kan man låta de bästa spela mer än de andra. Vinner laget blir alla ändå glada.”
”När spelarna blir 13-14 år är det okej att toppa, då är de tillräckligt gamla för att förstå.”
”Larv, klart de bästa ska spela mest, så är det bara.”
Och så vidare.

Vi skriver 2020 och vi har trots allt kommit en bit på väg. Ämnet diskuteras ständigt i olika medier och forum och jag deltar gärna i debatten.
Och jag står alltid på den ”svages” sida.
Vad är det som säger att ”Kalle” kommer att bli ett NHL-proffs bara för att han är bäst när han är tolv år?
Varför ska ”Stina” fortsätta spela när hon som 13-åring knappt får någon speltid i sitt lag?

Föräldrar har drömmar om sina barn. Det ska vi ha, det har jag också.
Men att som till exempel hockey- eller fotbollspappa (och mamma), eller ledare, tro på fullt allvar att sin son ska nå ända till SHL och NHL blir ofta komplicerat.
Exemplen jag upplevt är många och kliver vi tillbaka 20-talet år var många lagsporter riktigt illa ute.
Men jag tror att det har skett en förändring, jag hoppas i alla fall det.

Sport och idrott ska vara en lek kryddat med träning och även lite allvar.
Och alla barn och ungdomar ska spela lika mycket!
Det enda vi kan mäta är hur mycket en spelare tränar, men det brukar oftast vara så att den som tränat mest orkar också spela lite mer.
Men jag har också sett många bra exempel, ledare som tänker ett steg längre och som förstår vad ungdomsidrott handlar om.

Men jag vill inte se barn och ungdomar vara ledsna för att de inte får spela.
Jag vill inte heller se adrenalintokiga ledare stå och skrika och dirigera sina adepter från sidan av planen.
Och jag vill inte höra föräldrar spy ur sin frustration över planens viktigaste person: Domaren.
Punkt!
Slut!

Hetast just nu!
Måste bli Falu BS! Att åka till Studenterna och spöa Sirius med 6-3 var en präktig skräll.
Ett Sirius som bland annat besegrat Broberg (4-3) och Vetlanda (7-2) och spelat oavgjort mot Hammarby (3-3) och Edsbyn (2-2) på hemmaplan.
Och i går körde Falu BS över Lidköping på hemmaplan! Elitserien är inte så långt borta nu.

Kallast just nu!
Kung Bore… Efter en vinter utan snö slog han till på söndagsmorgonen när det 96:e Vasaloppet skulle avgöras.
Snacka om en käftsmäll!

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS