I mars 2019 undertecknade lokalpolisområdeschef Mattias Skarp och kommunalrådet Lars Isacsson dokumentet om ett medborgalöfte. I löftet stod bland annat följande:
”Narkotikaanvändningen bland unga har ökat. För att motverka detta vill polisen och kommunen förenkla och förbättra samverkan i det drogförebyggande arbetet.”
Något mer konkret betydde det att starta upp “en lokalt strukturerad samverkansgrupp mellan socialtjänst, skola och polis, med fokus på brottsförebyggande insatser för barn och unga”.
Löftet sträckte sig fram till 31 december 2020 och betecknas nu som uppfyllt enligt både polismyndighet och kommun.
– För Avesta kommun gäller att vi har uppfyllt våra löften att starta upp en strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid. Vi har kommit igång med det praktiska arbetet som tar sikte på tidiga samordnade brotts- och drogförebyggandeinsatser för unga, säger Thomas Nordström, kommunpolis i Avesta och Hedemora.
Det här betyder inte att arbetet är klart. Det finns redan en ny överlappande överenskommelse om fortsatt samarbete mellan polis och kommun, med “mandat och åtagande” inskrivet.
Detta syftar särskilt till att stärka samarbetet kring ungdomar ”i riskzonen för kriminalitet och/eller drogmissbruk”.
Man menar att tidiga, samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis är ”grundläggande i arbetet att förhindra en kriminell livsstil”.
– Vi ser mycket positivt på det utökade samarbetet och arbetssättet vad gäller barn och unga. Våra barn och ungdomars välbefinnande och framtid är högst prioriterat och ett gemensamt ansvar. När goda krafter jobbar tillsammans på ett så strukturerat sätt ger det resultat och vi ser fram mot att tillsammans med polisen ta nästa steg, säger Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande i Avesta kommun.
Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) har också en roll med en egen samverkansroll för ändamålet, vilket har en särskild poäng enligt kommunpolis Thomas Nordström.
– En förutsättning för samverkan är utbyte av information och för att myndigheter ska kunna utbyta information krävs att det kan göras utan hinder av sekretess. En kärna i arbetet handlar därför om att inhämta ett sekretessbrytande samtycke från vårdnadshavarna, vilket möjliggör att en god samverkan kan ske.