Marias bisyssla har gett mersmak

Maria Georgsson får hjälp av sonen Vilgot att sköta bisamhället på gården. Foto: Rose-Marie Eriksson
Maria Georgsson får hjälp av sonen Vilgot att sköta bisamhället på gården.
Foto: Rose-Marie Eriksson
Maria Georgssons intresse för djur och natur väckte nyfikenheten för biodling. Det blev startskottet på en hobby som hon hållit fast vid i 15 år.

– Jag började när varroan gjorde att många biodlare slutade. Men för mig blev det en naturlig del att lära mer om bin, säger Maria Georgsson som även är sekreterare i Folkare biodlareförening.
Maria Georgsson möter upp hemma på gården i Krylbo där hon bor med man och tre barn. Solen värmer och bina flyger ut och in i en bikupa som står lite avskilt i trädgården.
– Jag hade två bisamhällen tidigare, men ett av dem dog så nu har jag det här och så ett tillsammans med min svärfar.

Hur ser honungstillgången ut i år?
– Det här är det sämsta året på länge och det blev bara 29 kilo på två kupor, säger Maria och fortsätter:
– Försommaren blev mager eftersom maj var så kall och min honung skattade jag i augusti.
Det finns många ord och uttryck inom biodlingen som gemene man kanske inte förstår. Att skatta betyder exempelvis att man skördar honungen från honungsramarna. Skördarna varierar men i genomsnitt ger ett bisamhälle 30 kilo honung per år.

Till vardags är Maria Georgsson lärare på gymnasiet och hon har inga planer på att utöka sin hobby.
– Bisamhällen kräver sin skötsel och det är mycket jobb sommartid då barnen är lediga, så det räcker med det jag har.
Att intresset för biodling ökar märks i Folkare biodlareförening där Göran Larsson är ordförande sedan några år tillbaka. Föreningen startade 1901 i Folkärna och i dag är det lika många kvinnor som män i föreningen.
– De senaste tio åren har vi ökat stadigt. Nu är vi 60 medlemmar, och vi har ett aktivt föreningsliv, säger Maria.

Hon berättar att de har en föreningsbigård där de träffas för bland annat vaxsmältning
– Sen är det bra att träffa andra biodlare för att utbyta erfarenhet och få tips och råd. Under normala år brukar vi vara ute och visa upp oss och sälja vår honung på en del marknader.
Att biodling fått ett uppsving vittnar även nybörjarkurserna om. Maria berättar att kurserna alltid är fulltecknade och många av deltagarna fortsätter att odla sitt intresse.

Den yngre generationen har också fått upp ögonen för biodling och Marias son Vilgot, 11 år, är ett exempel.
– Jag tycker det är kul, och så är det gott med honung, säger han och sätter på sig bidräkten för en titt i bikupan.
Precis när vi kommer fram dyker en bålgeting ner framför flustret och greppar ett bi och flyger iväg. Bålgetingen är en rovinsekt som bland annat äter tambin.
– Men här ligger en som bina tagit död på, säger Maria och lyfter upp en bålgeting från marken.

Nu hör inte bålgetingen till något större hot mot bisamhället, utan det är olika bisjukdomar som exempelvis varroakvalster. Om inte varroan bekämpas dukar samhället under inom några få år. En annan mycket smittsam och besvärlig bisjukdom är amerikansk yngelröta.
– Varroa är vanligt, men yngelröta har vi klarat oss ifrån, säger Maria Georgsson.
Nu väntar invintring av bisamhället vilket innebär att bina måste få vinterfoder. Varje bisamhälle måste ha minst 16 kilo socker för att överleva vintern.
Vinterförluster är vanligt och Folkare biodlareförening beskriver på sin hemsida hur biodlare drabbats genom åren. Här nämns bland annat att år 1903 hade tre biodlare invintrat 27 samhällen och endast ett av dem överlevde vintern.

Biodlarföreningen skriver också att snittskördarna ökat sedan 1980-talet. Ett riktigt rekordår var 2017 då flera medlemmar vittnar om skördar på runt 100 kilo per bikupa. Samtidigt var skördarna rekordlåga på andra håll i landet.
Förhoppningsvis överlever bisamhällena vintern, både hos Maria Georgsson och övriga biodlare. Då kan de små surrande pollinerarna fortsätta att bidra till både växtkraft och honung nästa år.

FAKTA
För att samla ett kilo honung besöker honungsbin mer än fem miljoner blommor. Genom sitt pollineringsarbete ökar honungsbin skördarna av talrika kultur- och vilda växter som i sin tur är näring till många djur.
Honung är känt för att ha en rad hälsosamma egenskaper. Enligt en amerikansk studie lindrar en tesked honung barnets hosta effektivare än hostmedicin. Honung har också antibakteriella egenskaper, gynnar matsmältningen, är sårläkande, välgörande för huden med mera.

FAKTA
Bisamhället består av en bidrottning som lägger ägg och några tusen drönare vars uppgift är att para sig med drottningen. I ett bisamhälle kan det finnas mellan 20 000 och 70 000 arbetsbin som städar, matar yngel, bygger vaxkakor och vaktar bikupan. Den sista tiden av sitt liv samlar de nektar som blir honung.
Inför vintern kastar honorna ut hanarna, den så kallade drönarslakten. Och även om drönarna är större så saknar de den giftiga gadden och har ingen chans mot sina ”systrar”.

Källa: Sveriges biodlares riksförbund

ANNONS

SENASTE LOKALA NYHETER

Boliden planerar att i slutet av året söka tillstånd att öka produktionen nere i Garpenbergsgruvan med ytterligare 20 procent till 3,5 miljoner årston.
Civilingenjören Linnea Bergman säljer solenergisystem till Afrika för att världens fattiga ska få tillgång till miljövänlig och billig el.
En tidigare chef för en verksamhet i Säters kommun har frikänts från misstankar om grovt förtal.