– Landsbygden måste få leva. Att känna samhörighet med sin bygd, det skapas i skolan. Det blir ens samhälle på något vis.
– Jag flyttade hit för 28 år sen för att det fanns en skola här. Det har varit min dröm sen jag var tio. Min mamma var härifrån.
– Avesta måste få ha olika sorters skola. Nu blir det snart bara storskaliga enheter.
Sex personer i olika åldrar sitter och resonerar kring ett bord utanför ”Gamla barnhemmet” i Folkärna. Gamla barnhemmet används som skolbespisning på Lunds skola.
De sex individerna vid bordet är en del av gruppen på någonstans mellan tio och 25 som har engagerat sig för att Lunds skola ska få finnas kvar även till nästa höst. Då som friskola.
Bakgrunden är bekant för många. Kommunen vill organisera om i stor skala. Förvaltningen behöver spara pengar och kommunledningen vill förbättra integrationen.
Idag finns det skolor med nästan bara nyanlända och andra med nästan bara dem som inte är det.
Var och en av de sex personerna vid bordet har invändningar. Stina Hagberg, som själv har många års erfarenhet som lärare, håller med om att skolsegregationen är ett faktum, men ser andra lösningar än kommunen.
– Jag har hört att det är två svenskar i varje klass i Krylboskolan. Det är inte hållbart. Men man kan ha en bra integration här också. De är välkomna hit.
– Vi bygger inga murar, säger Karin Hörnström som har egna barn på Lunds skola.
Så för att komma runt kommunens nedläggningsplaner jobbar gruppen nu stenhårt för att få starta en friskola. Det är en komplicerad process och för att lyckas har man inlett med att skapa fem arbetsgrupper med olika uppdrag.
En som sysslar med ansökan till Skolverket. En som räknar på ekonomi, en bolagsgrupp eftersom man måste starta ett bolag, en som ägnar sig åt fastighet och lokaler och en utvecklar den tänkta friskolans profil.
Ansökan är den tuffaste utmaningen. För att göra en ansökan till skolverket måste de visa att de har en lokal, att de har ett bolag och en enkät som visar hur många elever de kan räkna med att ha för en F-6 skola plus fritids.
– Bara ansökan är ett heltidsarbete i två månader, säger Heléne Thunberg, en drivande karaktär i gruppen.
Hon fortsätter:
–Vi behöver startkapital, eget kapital och inventarier. Vi måste kunna avlöna en rektor i förväg. Det är en ganska gedigen process och just nu befinner vi oss i ett moment 22. Vi har ingen lokal. Planen är därför att ordna allt annat först.
Ett mer akut problem är att Skolverkets regler för ansökningstid.
– Vi ligger ett helt år back. Ansökan ska vara inne 31 januari för att man ska kunna starta ett och ett halvt år senare. När fullmäktige tog beslut kunde vi inte få in ansökan i tid. Så kan vi inte få dispens kan vi inte öppna förrän hösten 2022.
Nästa tröskel är behovet av att få in pengar för att köpa loss skolfastigheterna i Folkärna. Det kan bli svårt och kan ta tid, men idéer om hur det ska gå till finns.
– Man kan starta ett bolag går att köpa andelar och vi har startat en facebook-grupp som fick 7 000 visningar efter ett dygn. I och med det kan få kontakt med intresserade som har idéer och kan vara medfinansiärer eller ge lån, säger Helén Thunberg.
Och från ett hörn av bordet inflikar Jan-Olof Källström, som är verksam inom den lokala kyrkan:
– By-Folkärna pastorat har pengar så vi klarar oss. Så det kan bli ett lån från pastoratet. Det beror på hur mycket som behövs.
Så alla hinder till trots så ska det bli en friskola i Folkärna för eller senare. Det har i alla fall den här gruppen bestämt. Det finns inget kanske.
Fredric Liljedahl, som bor i Skogsbo, men har barn på Lunds skola, sammanfattar inställningen i en mening.
– Man kommer ingenstans på ett kanske.
