ANNONS

Elina Brodén (MP), ordförande miljönämnden.
Foto: Veronica Rigtorp

Målet är ett klimatneutralt Borlänge år 2030

BORLÄNGE. Vi har tagit fram en ny miljöstrategi som jag skulle säga är den största satsningen som någonsin gjorts för miljön i kommunens historia, säger Elina Brodén (MP), kommunalråd och ordförande i miljönämnden.

Borlänge kommuns nya miljöstrategi klubbades igenom på senaste kommunfullmäktiga. Den innehåller miljömål fram till 2030 och delmål som visar vad som krävs för att nå målen.
– Tjänstemännen håller på att ta fram plan och bryter ner det till vad som ska göras.
Strategin utgår från att klimatutsläppen måste hållas inom det utrymme som kommunen har kvar att släppa ut för att nå Parisavtalet.
– Vi hade en miljöplan tidigare också men nu har vi tagit ett helhetsgrepp. Den här har vi jobbat länge med och pratat med olika delar inom kommun och kommunens bolag, som till exempel skolan, omsorgen och samhällsplaneringen för att förankra detta inom organisationen.

För två år sedan hölls också medborgardialog. Planen var också möten med föreningslivet och näringslivet, men då slog pandemin till.
Att det har varit så många parter tillfrågade förklarar Elina Brodén med att man ville ha en stark förankring i organisationen och i hela samhället för att hjälpas åt med att genomföra strategin.
– För att klara miljömålen måste vi jobba tillsammans med alla Borlängebor, understryker Elina Brodén.
”Vad kan kommunen göra för att underlätta för Borlängeborna ska kunna leva klimatsmart”. Den här frågan var grunden till medborgardialogen, men strategin är mycket bredare än detta.
Exempelvis om kommunens strategi är att få fler att cykla, kan det då behövas fler cykelparkeringar och cykelvägar?
– Vi tittar till exempel på mobilitetshubbar där cykeln står säkert.
När miljöstrategin var ute på remiss inkom många synpunkter och alla dessa beaktades och många ändringar genomfördes, innan strategin klubbades igenom med stor majoritet.

Elina Brodén, ordförande i miljönämnden, staplar argumenten väl i kommunens nya miljöstrategin, som klubbades igenom på senaste kommunfullmäktige. Foto: Veronica Rigtorp

Miljöstrategin fokuserar på tre övergripande mål: Klimat, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Utöver dessa finns också nio mål till: Res hållbart, energieffektivisering, utveckla förnybar energi, bruka mark och vatten hållbart, utveckla naturvården, ät hållbart, skapa ett hållbart vatten och avlopp, konsumera miljösmart samt bygg och bo hållbart.
Dessa hör indirekt ihop med de tre övergripande målen.
– Till klimatmålet finns konkreta mål klara. Där har vi tittat på koldioxidbudget som visar hur mycket vi kan släppa ut för att nå Parisavtalet. Det har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet, berättar Elina Brodén och fortsätter:
– Om strategin ska hålla så får vi maximalt släppa ut 1 328 kiloton koldioxid från 2020 till 2030. Det betyder att om vi minskar för lite i början, så måste vi minska mycket på slutet, vilket kan bli svårare.
Koldioxidutsläppen i Borlänge ska hålla sig inom koldioxidbudgeten och minska med 16 procent per år.
– Det är så att vi kanske inte klarar det under första året och då måste vi minska mycket mer de resterande åren fram till 2030 och det kan bli svårt.

Översikt av Borlänge kommuns miljöstrategi. Tre prioriteringar i kommunens nya miljöstrategi: Hejda klimatförändringarna, Öka den biologiska mångfalden och skapa en cirkulär ekonomi.

I strategin finns ett flertal delmål som leder till minskningarna. Bilen är en viktig del, men inte hela lösningen.
– Kan man cykla så är det en stor vinst, men alla kan inte cykla utan behöver använda bilen och då är det ju så. Alla har ju inte heller råd att köpa en elbil. Åker man inte så mycket bil ska man kanske inte heller köpa en elbil, som det tar mycket energi att tillverka.
Det finns många aspekter att ta hänsyn till, det är inget lätt ämne Elina Brodén har tagit rygg på.
– Det kanske kan vara obekvämt för oss, men vi måste tänka på generationerna efter oss, säger hon med anledning om Greta-effekten och många ungas oro för planeten.
Hon letar fram statistik på sin laptop.
– Vi lever över våra tillgångar i dag, som om vi hade fyra jordklot, det har vi inte.
Att den allmänna konsumtionen måste gå ner, är en viktig faktor i sammanhanget miljö.
– Det finns idag en ökad miljömedvetenhet samtidigt som många lever på som vanligt, säger Elina Brodén.

Genom detta kommer vi in på den cirkulära ekonomin som enkelt förklarar är att det vi producerar ska inte slängas utan återvinnas eller återanvändas eller återbrukas. Exempel att handla second-hand.
Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas, är den enkla och kortfattade förklaringen.
Exempel på detta kan vara att jobba med att få bort de invasiva arterna, skydda naturen, inte bebygga eller skövla den mest värdefulla naturen.
Är det här realistiskt och kan människan klara av omställningen. Det svaret måste bli ja. Under den covidpandemi som världen drabbats visar på att människan kan ändra och anpassa sig. Då borde det också gå för klimatet och miljön.

Att anpassningen börjat ske ses i skolorna, där klimatsmartmat, är ett exempel. Där målet är att inte slänga mat. Exempelvis dra ner på köttkonsumtionen. Kommunen har också börjat mäta hur måltiderna påverkar utsläppen.
– I skolan finns två alternativ. Det första alternativet är kött, fisk eller vegetariskt olika dagar, och genomsnittet för det alternativet är 0,76 kilo koldioxid per portion. Den andra alternativet är alltid vegetariskt och ger 0,26 kilo koldioxid per portion. Det visar på att det skiljer på koldioxidutsläppen i de olika alternativen. Det är inget mål att gå till helt vegetariskt, men målet är att minska koldioxidutsläppen.
– Vi har högt uppsatta mål i kommunens miljöstrategi för en ännu bättre miljö i Borlänge. Alla globala miljöproblem skapas lokalt och har lokala effekter. De behöver hanteras här, precis som i alla andra länder världen över. Borlänge behöver vara en del av lösningen till en hållbar värld, förtydligar Elina Brodén (MP), ordförande miljönämnden.

Parisavtalet är Förenta nationernas klimatavtal.
Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som slöts den 12 december 2015 och togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Avtalet består av bestämmelser som rör bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna. Parisavtalet ersätter det tidigare Kyotoprotokollet som innebär åtaganden fram till år 2020.
Källa: wikipedia.se

Parisavtalet – agenda 2030:
Parisavtalet Agenda 2030 Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Det huvudsakliga målet i Parisavtalet är att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader, jämfört med hur det var innan industrierna började. Världens utsläpp ska halveras till 2030 och vara nära noll 2050.

Källa: ecotree.green och niemalsmens.com

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS