ANNONS

En stor enkät från Lärarförbundet visar att många förskollärare inte hinner med sina jobb till fullo till följd av stora barngrupper. I Ludvika kommuns förskolor är enligt Lärarförbundet sammantaget 73 procent av de åldersindelade barngrupperna större än de borde vara. “Vi når just nu inte de mål vi vill, men vi ska nå dem på sikt”, säger kommunalrådet HåGe Persson.
Foto: Sonny Jonasson

Ludvikas brist på lokaler och förskollärare innebär stora barngrupper

LUDVIKA Lärarförbundet har avlagt rapport. Denna visar att Ludvika har större barngrupper än önskvärt i förskolan. I åldern 1-3 år är 12 barn en riktlinje.

I Ludvika är på vissa håll siffran 17.
Kommunalrådet HåGe Persson skärskådar problemet.
– Främsta orsak är brist på lokaler och brist på förskollärare.

Rapporten i fråga zoomar in förskollärarnas arbetssituation.
Många av dem målar nu en bitvis svärtad närbild av den vardagliga arbetsmiljön. I rapporten säger sig hälften av förskollärarna inte hinna med sitt uppdrag till följd av att majoriteten av dem jobbar med för stora barngrupper.
För barn 1-3 år bör alltså grupperna inte överstiga 12 barn, och för äldre dagisbarn är siffran 15.

I Ludvika handlar det ibland om grupper på 17 barn.
Enligt Lärarförbundet är sammantaget 73 procent av de åldersindelade barngrupperna i Ludvika större än de borde vara.
Kommunalrådet HåGe Persson (M) meddelar att man inom politiken är medvetna om dilemmat.

Och han betonar att orsakerna inte är finansiellt relaterade.
– Det handlar inte någonting om pengar och vi har heller inte lagt ned avdelningar.
– Däremot är orsaken brist på lokaler och brist på förskollärare, understryker Persson.
Gällande lokaler bedömer han det även som olyckligt att man på grund av orsaker kopplade till fastighetsägaren ännu inte kunnat skapa en ny förskola i Seco-huset.
– Där har vi räknat med 90 barn fördelade på 6 avdelningar, vilket motsvarar den önskade fördelningen om max 15 lite äldre förskolebarn per grupp, säger han.
Och fortsätter:
– Men vi vet samtidigt att siffran för yngre barn bör vara än lägre, och vi vet att vi i dag bitvis inte klarar målen för barngruppernas storlek. På flera håll är det 17 barn per grupp och i vissa fall till och med fler.
HåGe upplyser att man på den ekonomiska fronten ämnat stärka förskollärargebitets attraktionskraft.
– Vi har satsat extra på deras löner, höjt ingångslönerna för att försöka locka fler till yrket.

Kan det uppstå en ond cirkel, där potentiella förskollärare avskräcks av rådande arbetsbelastning?
– Visst, så kan det vara. Det finns en risk i det. Både i de fall man överväger att jobba här eller flytta hit med familj, konstaterar HåGe Persson.
Bland de nyare förskolorna i Ludvika hittas geografisk markör i Gonäs samt på Biskopsgården och Ludvika Gård.
I fråga om att skapa fler förskolor finns också en rent fysisk aspekt för kommunen att hantera.
– Kommunen har ju inga lokaler ståendes, vilket också är anledningen att vi exempelvis köpte Biskopsgården för att där kunna skapa en förskola.

HåGe konstaterar att behovet av förskoleplatser i dagsläget är som störst i centrala Ludvika, och att barnvolymerna i sig ökat.
– Ja, och det är ett resultat av såväl ökad inflyttning som flyktingvågen 2015. Och i det perspektivet är det positivt att Ludvika växer, och på liknande sätt för oss ett angenämt problem att försöka skapa fler förskolor.

Kommunalrådet gör avstamp i samtiden, siktar mot framtiden och summerar:
– Som det är i dag har vi sedan flera år långa köer och når just nu inte de mål vi vill.
– Men vi ska nå dem på sikt, och vi ska göra allt för att vända detta till det bättre.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS