ANNONS

Snart stundar kyrkovalet.
Foto: Veronica Rigtorp

Kyrkovalet – en demokrati i kyrkan

BORLÄNGE. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år och äldre kan rösta om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras.

År 2000 skildes Svenska kyrkan från svenska staten. Sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år.
I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.
Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,8 miljoner medlemmar. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.
Medlemmarna bidrar till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för sig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.
Medlemmarna bidrar också till att bevara det gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg, skriver Svenska kyrkan på sin hemsida.

I Lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft den 1 januari 2000 i samband med kyrka-stat separationen, regleras statens förhållande till Svenska kyrkan och den beskriver bland annat att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka.
Därigenom ges var och en som tillhör kyrkan möjlighet att påverka hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiften och den nationella nivån ska främja den uppgiften.
Det är ytterst medlemmarna i Svenska kyrkan som avgör hur kyrkans regelverk utformas, genom att lägga sin röst på den nomineringsgrupp som de vill ge sitt förtroende till.

Det är viktigt att Svenska kyrkan som arrangör av valet respekterar den demokratiska processen och förhåller sig neutral gentemot de 601 nomineringsgrupperna som ställer upp i kyrkovalet. Det är medlemmarna i kyrkan som genom kyrkovalet väljer vilka som ska företräda dem de kommande fyra åren.
Källa: Svenska kyrkans hemsida om kyrkovalet.

Kyrkovalet
Den som är medlem i Svenska kyrkan och har fyllt 16 år får rösta i kyrkovalet, från den 6 september fram till valdagen söndagen den 19 september.
Den som röstar påverkar vad kyrkan ska göra.
Röstkort kommer med posten senast den 1 september. Överst på röstkortet står vallokalens namn, adress och öppettid.
I vallokalen kan man enbart rösta på valdagen söndagen den 19 september. Ta med en id-handling, till exempel körkort eller pass och gärna ditt röstkort också.
Från och med den 6 september till och med valdagen den 19 september, går det att förtidsrösta i en förtidsrösningslokal.
Det går även att rösta i förväg med brev, då behövs ett brevröstningspaket, som går att få från kyrkans expedition. Brevrösten måste postas senast fredagen den 17 september. Brevröstning från utlandet ska vara framme senast onsdagen den 15 september.
Vid röstning med bud behövs två vittnen som är personer över 18 år, som intygar med sin namnteckning att instruktionerna i brevröstningspaketet har följt.

Det är tre val
I kyrkovalet kan du rösta i tre val:
1. Till Kyrkofullmäktige som tar beslut som påverkar den närmaste församling.
Vita valsedlar.
2. Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. I stiftsfullmäktige tas beslut som gäller stiftet.
Rosa valsedlar.
3. Kyrkomötet är som Svenska kyrkans riksdag och har 251 ledamöter. Gula valsedlar.
Nomineringsgrupper
De grupper som man röstar på i kyrkovalet kallas nomineringsgrupper.
De personer som ställer upp till val kallas kandidater.
Det går att personrösta på max tre kandidater. Personröstning man inte, går rösten till nomineringsgruppen.

Dela på facebook
Facebook

ANNONS

Reporter

ANNONS

ANNONS