Ett arbete som kräver såväl kunskap som pengar och inte minst tålamod.
– Det är i första hand markradon som tar sig in via brunnar och otätheter, förklarar fastighetsingenjören Terese Wängdahl.
Radonmätningarna i senvintras visade aningen för höga nivåer.
Detta i flera av till Svenska kyrkan hörande byggnader i Falun.
I församlingshem har det ofta räckt med starkare ventilation för att komma till bukt med problemet, men i Kristine kyrka och Stora Kopparbergs kyrka fordras insatser som tar längre tid i anspråk.
– Vi påbörjade tillsammans med saneringsfirman Ocab detta arbete i princip direkt efter att vi fick mätresultaten, berättar Terese Wängdahl som är fastighetsingenjör vid Svenska kyrkan i Falun.
Hon utvecklar:
– Vi har besiktigat det hela och kunnat identifiera att det främst rör sig om markradon. Man behöver även veta var den tar sig in, vilket ofta sker via brunnar och otätheter nära marken.
Och just kyrkor är i ett sammanhang som detta tacksamma konstruktioner för radon att smyga sig in i. Både Kristine och Stora Kopparberg reser sig i kroppar präglade av sekler och dåtidens byggfundament.
– Ja, de högre värden som uppmätts är företrädesvis inne i kyrkorna. Och vi ska snart påbörja en ny tvåmånadersperiod av mätningar, upplyser Terese.
Anledningen har klimatbas.
– Det är högre koncentration av radon i byggnaderna vintertid. Man har ofta lägre ventilation och dörrar och fönster stängda när det är kallare ute, därför ska man utföra mätningarna då.
För kyrkans personal som vanligtvis spenderar mycket tid i de berörda byggnaderna har man därav utformat ett nytt schema.
– Vi har mätt radonhalterna i de byggnader där vi har personal som under sin arbetsdag vistas mer än fyra timmar, förklarar hon.
– I de byggnader där vi har mätt upp för höga radonhalter har vi behövt begränsa arbetstiden som spenderas i dessa. Denna arbetstid bör i genomsnitt inte överstiga ett fåtal timmar i veckan för vissa av byggnaderna.
Insikter och åtgärder som också tryggas via konsultation av expertis från Strålsäkerhetsmyndigheten.
– Vi har fått hjälp att räkna ut årsexponeringen, för som jag förstått det handlar riskerna med radon om påverkan under lång tid. Vi har därför fördelat personalens arbetstid på hälsosam nivå.
Hon betonar:
– Det är också viktigt att nämna för kyrkans besökare att det inte är farligt att vistas i kyrkan under ordinarie former som exempelvis gudstjänst, dop eller bröllop.
För att i symbios med saneringsfirman nu bemästra och betvinga de oönskade radonhalterna vidtar man flera åtgärder, och förbättrad ventilation vid personalutrymmen är en av dem.
I fallet Kristine kyrka har man nu fått tillstånd att snarast möjligt skapa en så kallad radonbrunn, vilket innebär att man gräver ett fyra gånger fyra meter stort hål i marken som flankerar kyrkans ena sida.
För Stora Kopparbergs kyrka finns därtill andra, bitvis försvårande, aspekter.
– Den vilar enligt uppgift delvis på lerigare mark och det finns också faktorer kopplade till grundvattenflödet som man måste ta i beaktning, förklarar hon.
Att hela saneringsprocessen är tidskrävande relateras också till lagparagrafer.
Wängdahl:
– Vi får förslag till åtgärd från saneringsfirman, sedan söker vi tillstånd hos länsstyrelsen. Då det handlar om anrika byggnader krävs hänsyn till kultur- och miljölagen. Och för radonbrunnen vid Kristine kyrka har krävts två olika tillstånd.
– Därför krävs tålamod i både arbetet och beslutsgång.
Kostnaderna för radonsaneringen är i rörelse då man ännu ej vet när det hela kan betecknas som fullgjort.
Men Terese konstaterar att det redan i dag handlar om ett antal hundra tusen kronor ur kyrkans plånbok.
– Vi är arbetsgivaren och det är därav en självklarhet att vi ska komma till rätta med det här.
– Vad man kan konstatera är att det handlar om mycket arbete under lång tid. Vi fortsätter nu med planerade åtgärder, utvärderar dessa och går sedan vidare i saneringen, säger fastighetsingenjör Terese Wängdahl.
