Vanja Larsson och Anne Seppänen fick träffa de två entusiasterna Christer Ställberg och Jonny Eriksson, vilka svarat för ett fantastiskt arbete med identifiering, inventering och kartläggning av markerna utifrån 1820 års lantmäterikarta och registeranteckningar över Södra Bisens inägor.
Den omfattande kulturhistoriska gärningen har de gjort helt av eget gediget intresse för natur och kultur.
Materialet till skyltarna har de fått ekonomisk hjälp med av Svea skog och kommunen har bistått i att informationen laminerats och fästs på ordentliga skyltar. Dessa är tillverkade av Väderbackens Allservice AB, Smedjebacken, med ekonomiskt stöd av Kulturnämnden.
Det hela började när Jonny Eriksson jobbade med Ekoparken för Svea skog. När han höll på med dokumentationen av ekoparken, skulle ett avsnitt innehålla den kulturhistoriska delen av området och i samband med detta fick han redan på att Christer Ställberg hade tillgång till en mycket detaljerad lantmäterikarta från 1820. Kartan var noggrant utmärkt med namngivna ägare och byggnader.
– Jag tog kontakt med Christer och fick ta del av hans projektarbete om Södra Bisen och kartan, berättar Jonny Eriksson.
Det här var kring 2013-2014, då det planerades för ekoparken med naturvårdsskötsel. Där eftersträvar man tillvarata kärnområden, som i det här fallet lövskog, som området bestod av innan det planterades med barrskog.
När områdets barrskog därefter avverkades kring 2015-2016 kom den gamla finnbosättningen tydligt fram.
Redan då fanns idén att överföra kartorna från 1820 för en jämförelse till nutid. Men då hade de involverade inte tid att genomföra detta.
Det fanns det dock 2017, då Jonny Eriksson gick i kvartspension. Genom att han fortfarande jobbade på Sveaskog hade han tillgång till fältdator och kunde gå runt i Södra Bisen och hitta alla gamla före detta åkrar, åkrar som varit uppodlade. Därtill huslämningar, som husgrunder, men hölador var för evigt borta. Till största del visade sig den gamla kartan stämma.
Ibland hade tre små åkerlappar slagits ihop till en, och en del nya åkrar hade också brutits. Allt detta kartlade och klassificerade Jonny, bland annat fem hus som finns kvar än idag.
– Det hade inte gått att göra utan GPS, för att kartlägga i fält, som det såg ut när åkerbruket stängdes ner och sedan jämföra med den gamla kartan, utan den hade jag gått bet, förklarar Jonny Eriksson.
– Då Bruksleden redan gick genom området så föddes idén om att nyttja den.
Fram växte då de kulturhistoriska tankarna om att delge informationen på skyltar. Information som de båda herrarna satt på.
Jonny Eriksson med sin kartgenomgång av de gamla bosättningarna och Christer med historik om bland annat folket som bott på Södra Bisen, helt enkelt information om Södra Bisens liv för 200 år sedan.
Åter tog Jonny kontakt med Christer Ställberg, och återupplivade tanken om att sätta upp information om området utefter vandringsleden.
Christer Ställbergs projektarbete “Finnbosättning i Söderbärke socken” gjordes under kursen Skogsfinnarna i Skandinavien, vid Mälardalens Högskola. Den ligger till grund för mycket av den kulturhistoriska informationen och det var också där som Jonny fick ta del av kartan från 1820.
– Kursen gick på eftermiddagar och kvällar och det var av Maud Wedin som jag fick kartorna, berättar Christer Ställberg.
Hon frågade också om hon fick lägga ut Christer Ställbergs projektarbete på nätet, vilket hon fick.
Du kan läsa ett smakprov på hans arbete i artikeln här bredvid.
– Jag kände Jonny sedan tidigare och tog kontakt med honom för att få kartorna utskrivna.
Eftersom de båda är intresserade i området Södra Bisen och dess historia, utmynnade kontakten i att de
tillsammans arbetade fram den kulturhistoriska stigen i Södra Bisen, utefter Bruksleden.
Hit tar sig många för att besöka “Klacken” det vill säga Malingsklack, för att njuta av utsikten.
– Jag har ställt dit ett bänkbord, så folk kan sitta och fika, säger Christer Ställberg som själv bor i Norra Bisen.
Han och Jonny sköter också om leden ideellt, genom att röja lite utefter stigen där det behövs.
– Från vägen upp till Klacken är det väl 400 meter och så vänder det tillbaka vid Hammarströms, så en 2,5 till 3 kilometer är det nog, funderar Christer Ställberg högt, när han ska ange längden på den kulturhistoriska delen av Bruksleden.
Idag sitter en större informationsskylt vid starten av vandringsleden och mindre skyltar vid gårdar och andra intressanta delar utefter leden, så som trollgranen med öglan där man drog sjuka genom för att få dem friska, ett träd som tyvärr är helt borta.
– En fru från grannbyn som numera är avliden, berättade att hennes farmor blev dragen genom öglan, säger Christer Ställberg.
Det finns säkerligen fler historier om Södra Bisen.
– Det vore intressant om det fanns folk som hade sin historia där, och kanske hade fotografier, som kunde lämnas till någon hembygdsförening, avslutar Jonny Eriksson.
