“Jag är så taggad”, säger exalterade kostchefen Christopher Nilsson, om att de nya riktlinjerna för kost och måltider som Smedjebackens kommun nu godkänt.
Foto: Veronica Rigtorp

Kraftsamling ska ge god och hållbar kost

SMEDJEBACKEN. I Dalarna är engagemanget stort för den goda och värdefulla måltiden. Dalarna har bra jordbruksmark och många engagerade livsmedelsproducenter och -leverantörer har bidragit till att skapa goda mattraditioner.

Vällagad mat och tilltalande måltider i inbjudande miljö är viktigt för Dalarnas innevånare. Det är också viktigt att mat produceras på ett sätt som inte äventyrar matförsörjningen för kommande generationer, samt arbetar för att minska miljö- och klimatpåverkan.
I Dalarnas kommuner tillagas och serveras mat och måltider med stolthet och man vill i så stor utsträckning som möjligt att den ska vara producerad lokalt eller i Sverige. Denna mat minskar transporterna, har producerats med låg antibiotikaanvändning och bidrar även till den biologiska mångfalden.
När man köper lokala råvaror bidrar man också till fler arbetstillfällen, högre skatteintäkter och i bästa fall inflyttning till kommuner.
Kommunernas ambition är att mat och måltider ska bidra till matglädjen, goda matvanor och en god folkhälsa.

Men varför ska man ha kommunöverskridande riktlinjer?
Riktlinjerna är ett kommungemensamt stöd och verktyg för förtroendevalda och verksamheter att styra, säkerställa och profilera mat och måltider som erbjuds av Dalarnas kommuner.
Med hjälp av riktlinjerna tydliggörs kommunens målsättning att matgäster i Dalarna ska erbjudas goda måltider i en trivsam miljö, tillagade av bra råvaror som producerats med fokus på en hållbar utveckling.
Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet.
Goda matvanor ska grundläggas och matlusten ska stimuleras. Mat och måltider ska bygga på kloka val för hälsa och miljö inom kommunens ekonomiska ramar.
En måltid är så mycket mer än bara själva maten på tallriken. Måltiden som helhet handlar om måltidsmiljön, tiden maten serveras på, gemenskap runt matbordet, valfrihet att välja maträtt, doft, dukning och hur man lägger upp och presenterar maten.
De gemensamma riktlinjerna främjar ett levande kostnätverk i Dalarna där man kan jobba vidare med kompetensutveckling, kvalitetsutveckling, gemensamma styrdokument, med mera.
De gemensamma riktlinjerna för Dalarna ska underlätta för kommunerna att göra lika vid bland annat upphandling, inköp, entreprenad och så långt som möjligt vid representation.
Även om det kan skilja sig stort i exempelvis befolkning, ekonomi och produktionsmetoder i Dalarnas kommuner så kan ändå en gemensam inriktning visa på styrka vid tidigare nämnda punkter.

Riktlinjerna riktar sig till alla som på något sätt tar del av kommunernas mat och måltider. Det kan vara förskolebarn, skolelever, pedagoger eller personer i olika typer av boenden, personal, vårdnadshavare, anhöriga med flera.
För mat och måltider som hanteras och tillhandahålls inom till exempel bad- och fritidsanläggningar, cafeterior, restauranger, daglig verksamhet, social omsorg och träffpunkter ska riktlinjerna ses som ett styrande dokument och kommunens ambitionsnivå med mat och måltider ska återspeglas i utbudet till den betalande matgästen.
Kommunen ska jobba efter Måltidsmodellen som ger ett helhetsperspektiv på bra måltider och ska användas vid planering och uppföljning av den offentliga måltidsverksamheten.

Hållbara livsmedel:
Ställa krav i upphandling på miljöhänsyn, god djurhållning, rättvis handel, ursprungsmärkning eller krav enligt Upphandlings dialog Dalarnas kommande rekommendation: En dalamodell för En miljömässigt ansvarsfull upphandling.
Välja livsmedel med så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt.
Främja intaget av grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och spannmål, samt öka utbudet av vegetariska maträtter.
I möjligaste mån välja kött från lokala gårdar, från Sverige eller ekologiskt uppfödda och om möjligt naturbetande djur.
Välja fisk från hållbara bestånd, alltså certifierad fisk som MSC och WWF.
Säsongsanpassa inköp och utbud.
Öka andelen lokalt producerade livsmedel som uppfyller uppställda krav.
Aktivt arbeta med att minimera matsvinnet enligt FN:s mål med halvering till 2030.
Upprätthålla och behålla en bra och tidig dialog med lokala producenter/grossister.
Ställa krav i upphandling med så liten miljö-, klimat- och hälsopåverkan som möjligt.

Att hjälpa barn att tidigt grundlägga bra matvanor har stor betydelse för barnens hälsa i dag och senare i livet.
Inom äldreomsorgen är brukarnas möjlighet till delaktighet, valfrihet och självbestämmande viktiga begrepp.
Vid pedagogiska måltider eller omsorgsmåltid är det den enskildes behov som avgör om en pedagogisk måltid/omsorgsmåltid är behövlig.
Detta är bara några av alla punkterna i det omfångsrika dokumentet för nya riktlinjer för mat och måltider, som Smedjebackens kommun nu har tagit.

Källa: Riktlinjer för mat och måltider i Smedjebackens kommun, som är utformat efter Gemensamma riktlinjer för mat och måltider i Dalarnas län.

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Reporter

Snabblänkar

ANNONS

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS