1,5 år av i flera avseenden påtagligt förändrad livsmiljö.
Samhällsdekret som stipulerar hänsyn via social försiktighet.
Avhållsamhet i fråga om närhet till nya bekantskaper.
Och så vidare i vidare perspektiv för individ och kollektiv.
I teoretiska termer torde föreligga förutsättningar för minskad förekomst av könssjukdomar.
Pia Haqwinzon skänker insyn i statistik som motbevisar ovanstående tes.
– Siffrorna skiljer sig inte nämnvärt från tidigare år, och i en jämförelse av 2020 och 2021 är differensen mindre än 100 fall.
Hon utvecklar:
– Åldersgruppen 17-28 är framträdande i statistiken. De är sett till antal ständigt högst upp i dessa sammanhang.
Traditionsenligt noterar Pia med kollegor under nuvarande årstid en ökning av individer med misstänkt smitta.
– Det är alltid en topp efter semester och sommarlov. Man blir medveten om att “oj då, det blev visst lite oskyddat sex i sommar” och söker sig till vårdcentral eller ungdomsmottagning för provtagning.
Pia Haqwinzon, samordnare inom Region Dalarnas segment för hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar, ser sambanden i anslutning till smitta och beteende.
Yttre faktorer och situationer som inverkar på beslut och konsekvens.
– Alkohol och impulser är ett par av dem, och där blir troligtvis också tanken på att exempelvis hålla rekommenderat avstånd sekundär, redogör hon.
Och fortsätter med utgångspunkt i pandemirekommendationer kontra det faktum att den numeriska nivån smittade inte sjunker.
Restriktioner och under lång tid stängda krogar till trots.
– Ja, och det här tycker jag är intressant. Det är ännu inte närmare klarlagt under vilka omständigheter eller var man i stället setts.
– Kontakt via nätet, hemmafester eller andra alternativ. Klart står hur som helst att man nått fram till varandra, framhåller Pia lakoniskt konstaterande.
Hon tar ett större grepp om denna kategori sjukdomar och informerar att de inte sällan omges av statistik som går i cykler.
Detta i fråga om volymen av den mest frekvent drabbade åldersgruppen.
– Man kan skönja ett mönster i detta. Jag fick själv barn 1999, vilket var mitt i en baby-boom. Det finns således ganska stor mängd invånare i just åldern 17–28 i både land och län, förklarar hon.
Varpå hon presenterar en tankemodell med potentiellt positiva förtecken.
– Ja, sett till det stora antalet individer är siffrorna kanske inte vad de kunnat vara, om vi inte haft pandemin. Det skulle kort sagt kunnat vara värre, även om just detta är svårt att mäta.
Klamydia är den sexuella smitta som sedan länge är med stor marginal vanligast bland patienterna.
Och klamydian är lömsk på så vis att den bitvis uppträder symptomfritt.
Om fysiska tecken på smitta uppstår innefattar dessa ofta svidande känsla vid kisseriet, flytningar från underliv eller urinrör, blödningar mellan menstruationer, smärta i magens nedre del eller pungen.
Pia Haqwinzons expertis tillägnas preventivt arbete för att så många som möjligt ska slippa uppleva dessa obehag.
– Vi strävar hela tiden efter att nå ut med budskapet att det är skyddat sex som gäller vid nya bekantskaper, betonar hon.
– Det är helt enkelt kondom som gäller, och man kan hämta ut gratis kondomer hos bland annat skolsköterska och ungdomsmottagning.
Baserat på rapporterad åtgång av gummi samt en känsla för rådande helhet bedömer Pia inte det sexuella klimatet gällande skyddsaspekten som mer hänsynslöst nu än tidigare.
– Nej, snarare kanske tvärtom, vilket i så fall är väldigt positivt. Att fler och fler inser det självklara i att skydda varandra vid sex. På så vis bevaras det roliga och den sköna känslan, men man slipper vakna med ruelse. “Är jag sjuk nu?”, “är jag gravid nu?”, “ska jag bli pappa nu?”, exemplifierar hon det oskyddade sexets många konsekvenser.
Förhoppningen är att kondomen blir en i än högre grad given förutsättning för sex med ny partner.
Att STI:s och likasinnade ämbetens information omsätts i praktiken.
– Så är det. Vi kan ju inte gärna följa med folk ända in i sovrummet, skrockar Pia avväpnande åt att ämnets själva kärna bygger på eget ansvar.
Hon skärper sedan tonen och vittjar de flertalet faror som medföljer höga smittotal av klamydia.
– Det finns tveklöst en problematik. Dels själva smittan och konsekvenserna för de drabbade, kostnad för läkarbesök och dylika faktorer.
– Och behandling sker ofta med bredspektrumantibiotika. Antibiotikan är även en belastning för miljön då en hel del av den hamnar i grundvattnet via urinen.
Hon sammanfattar dilemmat med att krasst konstatera statistikens innebörd.
– Ja, det är bara att kolla på siffrorna. Folk har oskyddat sex. Klamydian toppar allt som ingår i smittskyddslagen. Men det är av nämnda anledningar angeläget att vi får ned dessa siffror, understryker Pia Haqwinzon.
Därtill är gonorré en könssjukdom som kräver medicinsk expertis och tillsyn.
Fallen är färre, men farorna i nästa led är värre.
– Det stämmer. För all gonorré vi hittar i Dalarna måste vi utföra resistensundersökningar.
– Och därför är det också så viktigt att dämpa klamydian, för att inte hamna i en situation av ökad antibiotikaresistens, betonar Pia och exemplifierar med Indien där just dessa svårigheter är påtagliga.
Ett led i det viktiga upplysningsarbetet är bland annat en informationsfilm med titeln ”Kondomeffekten – skydda dig så känns det lika bra dagen efter”.
Avsändare är Kunskapsnätverket hiv/STI Mellansverige.
Ett visuellt riktat samarbete mellan regionerna i Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppsala och Sörmland.
– När restriktionerna är över ska filmen ut på bred front, och den är ett bra verktyg för att nå ut med den här viktiga informationen till allmänheten.
Pia ser också en försiktigt gynnsam utveckling i attityden till att praktisera säkrare sex.
Att kondomen betraktas som en förutsättning för att maximera njutning och trygghet samtidigt som smittoriskerna minimeras.
– Jag tror att vi vänt trenden på ett konstruktivt sätt. Man förstår att det här är något bra.
– Alternativet är som sagt ökad risk för besvär. Personliga och miljömässiga. För att undvika könssjukdomar är grundregeln att alltid dra på en kondom, säger Pia Haqwinzon.
