Bilden till vänster föreställer några av de kanadensiska bombflygarna i fråga, fotograferade på Läroverksrinken i Falun. Bilden till höger föreställer Lars Ingels (till vänster) och Mark Ginson som är son till en av de kanadensiska bombflygarna, när denne besökte Dalarna i juni i år.
Foto: Privat

Kanadensiska bombflygare ökade ishockeyintresset i Dalarna

DALARNA Kanadensiska bombflygare som internerades i Falun under Andra världskriget gjorde att ishockeyintresset växte i Dalarna. Leksandsbon Lars Ingels har skrivit om händelseförloppet.

Copywritern och författaren Lars Ingels från Leksand har tidigare skrivit flera böcker om Leksands IF och då skrivit om att laget under vintern 1944 spelade flera matcher “mot internationellt motstånd”.
– Jag blev uppringt av Göran Fagerlund, tidigare journalist på Falu Kuriren, som hade läst de där meningarna och undrade om jag visste mer om vad det internationella motståndet var, berättar Lars Ingels som blev nyfiken och börja nysta vidare i historien.

Det visade sig handla om ett gäng kanadensiska bombflygare som nödlandat i södra Sverige under Andra världskriget och sedan blivit internerade i Falun där de började spela ishockey.
– Göran Fagerlunds faster gifte sig med en av dessa kanadensare och flyttade till Kanada med honom. Göran har kusiner i Kanada så jag blev nyfiken och tänkte skriva en artikel om historien, säger Lars Ingels.

Artikeln blev i stället till en bok: “De kanadensiska bombflygarna och Leksands IF” som i maj gavs ut av Idrottsförlaget.
– Jag nystade i olika tidningsarkiv, i Krigsarkivet, tidsskrifter samt amerikanska, brittiska och kanadensiska tidningsarkiv. Det skrevs en del i de svenska tidningarna om att Leksand, Mora och Falun spelade ishockeymatcher mot internationellt motstånd. I annonserna kunde det stå: “Falun möter Kanadensarna”, berättar Lars Ingels.

Hans efterforskningar visar att många kanadensare hamnade i Falun där de internerades enligt Haagkonventionen.
– De flygare som nödlandat på svensk mark internerades i väntan på att de skulle kunna växlas mot exempelvis tyska flygare som gjort samma sak. Och i och med att dessa flygare i Falun kom från Kanada så kunde de spela ishockey.
– De var med och spelade på den nyuppförda Läroverksrinken vid dåvarande Läroverket, nuvarande Kristinegymnasiet, i Falun. Rinken finns inte kvar men det finns en minnestavla om flygarna vid nuvarande Vildvattenparken i Främby i Falun, berättar Lars Ingels.

Kanadensarna i fråga spelade flera matcher, både med och mot Falu BS och på andra sidan isen stod lag från Leksand eller Mora. Men även Hofors, Sandviken och Stockholm.
– Fram till 1944 hade Leksands IF bara spelat totalt 18 matcher, på sex vintrar. Man spelade matcher mot Mora och Falun samt hade en byalagsserie. Denna vinter, när det dök upp ett nytt lag att spela mot, så spelade Leksand hela 13 matcher. Det var början på ishockeyns genombrott här i Dalarna, säger Lars Ingels.

Hur viktigt har dessa kanadensare varit för ishockeyns utveckling i länet?
– Om vi tar Leksands IF som exempel så har laget i dag spelat omkring 4 000 matcher. Sedan är det svårt att säga vad som haft störst betydelse och när genombrottet kom men helt klart är att både Mora och Leksand gynnades av att det blev fler lag som man kunde möta, säger Lars Ingels.
Han fortsätter:
– Mora hade kommit lite längre med ishockeyn då och nådde högsta serien ett par år före Leksand. Tio år efter att kanadensarna var här så var Dalarna landets största ishockeydistrikt, tillsammans med Stockholm, så kanadensarna sådde ett frö och när tidningarna skrev om matcherna så växte intresset för ishockeyn.

Det är svårt att hitta några laguppställningar och matchreferat från matcherna vintern för 75 år sedan men Lars Ingels kartläggning visar att det handlar om ett dussintal kanadensare som deltog i matcherna.
– Sedan var det några som kallades tillbaka till kriget, samtidigt som det kom nya spelare, men det var nog ett dussintal totalt, med en snittålder på omkring 22 år. På den tiden var det bara nio spelare i ett ishockeylag. En målvakt, ett backpar och så två kedjor.

Under sitt arbete med boken upptäckte Lars Ingels att det inte har skrivit något alls om kanadensarna efter att de lämnade landet.
– Det skrevs en del i samband med matcherna men sedan blev det tyst. Jag har hittat flera fantastiska bihistorier i detta, bland annat att man nu under några somrar börjat bärga vrakdelar från ett kanadensiskt Halifax-flygplan i havet söder om Skåne. I just detta plan färdades några av kanadensarna som sedan hamnade i Falun. Nu är det några kanadensiska entusiaster som vill försöka bygga ihop ett Halifaxplan igen.

Vad har boken fått för mottagande?
– Bättre än förväntat faktiskt. Det här är ju två ämnen som sällan kombineras, nämligen Andra världskriget och idrott, men det har blivit ett bra mottagande, Bland annat har Expressen och Populär Historia skrivit om min bok, säger Lars Ingels.

Publicerad i Annonsbladet (samtliga editioner) nr 39 2019.

[YouPlayPlaylistPlayer video="2847" floating="3" ap mute pl=764 nt=10]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS